• Piteå: ”Kommunen har gjort ett ryck”

    PUBLICERAD 2017-07-10 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-07-10 14:54

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Piteå kunde titulera sig som stad 1621, vilket innebär att man firar 400-års jubileum samma år som Göteborg. Trycket på nya bostäder, framförallt i centrum, är stort och detta innebär kommunen måste tänka kreativt när det gäller att nyttja marken på bästa sätt. En stor utmaning i planeringen är järnvägsutredningen för Norrbotniabanan som är en begränsning innan regeringsbeslut om fortsättning är taget.

    Även på en ort som Piteå följer man den globala urbaniseringstrenden. Av kommunens 40 000 invånare bor numera mer än hälften i stan, och fler vill in. Målet om 43 000 invånare fram till år 2020, och 46 000 till 2030 innebär att det finns behov av ytterligare 1 500 bostäder. Där man tidigare byggt när behoven dykt upp krävs nu långsiktiga planer. Nyligen lanserades den nya översiktsplanen som sträcker sig till 2030.

    – Vi försöker att ha en långsiktig målsättning och med den nya översiktsplanen har vi tagit ett stort steg, det känns jättekul. Sedan gäller det att få tiden att räcka till, det finns alltid saker som händer här och nu som är lättare att prioritera än det som ska ske om 10 år, säger Jessica Nilsson som är samhällsutvecklare på Piteå kommun.

     

    Florian Steiner och Jessica Nilsson. Foto: Mattias Fröjd.

    Det har också börjat dyka upp lyftkranar i staden, något Jessica Nilsson påpekar var en ovanlig syn för bara några år sedan. Efterfrågan är störst i de centrala delarna och mycket av satsningarna handlar om stadsutvidgning. Att bygga på höjden är annars något som byggarna efterfrågar men stadsplaneringen med ganska smala gator innebär att man riskerar att få en betydligt mörkare stad.

    – Ju längre upp i norr man kommer ju viktigare är solljuset. Det skulle ju inte bli samma reaktion som exempelvis i Italien där man antagligen skulle säga: vad bra då blir det svalt, säger Florian Steiner, stadsarkitekt i Piteå.

    Foto: Mattias Fröjd.

    Det finns tydliga riktlinjer för bebyggelsen i Piteå centrum som beskriver vad kommunen menar med god och kvalitativ arkitektur och detta tillämpas i de projekt som nu pågår och planeras. Men lite höjd har man ändå fått i och med Skoogs nya hotell på 14 våningar samt det pågående bygget av det 16 våningar höga Stadstornet som uppförs av AB PiteBo. Man eftersöker också lite mer variation i det som byggs, både vad gäller flerbostadshus och upplåtelseformer.

    Det är något av en tradition att man ska bo i villa men de senaste åren har preferenserna förändrats, även om det fortsatt är 70 procent som bor i villa. Att bygga bostadsrätter är dock svårt, staden är fortsatt bränd av den stora kraschen på 90-talet. Men Stefan Lindbäck, vd, Lindbäcks, ser dock stigande priser när utbudet på villor inte är det samma som tidigare. Han tror att det kan ske en förändring snart.

    – Den senaste bostadsrätten byggdes 1992. Men om något år tror jag att man kan se nya bostadsrätter igen, säger Stefan Lindbäck.

    Han tycker också att kommunen har gjort ett ryck och är redo med planer på ett annat sätt i dag. Företaget Lindbäcks grundades 1924 med en byasåg sydväst om Piteå men arbetar i dag med industriellt byggande av flerbostadshus i trä. Idag har man en 18 000 kvadratmeter stor fabrik i Piteå och är i full gång med en helt ny fabrik som möjliggör tredubblad produktion. Att det handlar om produktion i fabrik ser inte Stefan Lindbäck som något avgörande till att det går bra nu.

    – I en högkonjunktur går det mesta bra, alla har fullt upp nu. Men det är inte heller något konstigt med industrialiserat byggande längre, och man ser möjligheterna. I mindre kommuner har man inte heller haft kontinuitet på exploateringssidan vilket leder till att viss kompetens saknas. Då kan man satsa industriellt istället för att köpa byggledarkompetens då det följer med i paketet, säger Stefan Lindbäck.

    Goda kommunikationer är annars något som är viktigt för både arbetsmarknad och rekreation. I Piteå saknar man i dag spårbunden persontrafik och får förlita sig på hjulbunden kommunikation.

    – Länstrafiken fungerar bra med bussar, men det kan vara svårt att åka hem om man har en kvällsaktivitet, säger Florian Steiner.

    Men möjligheter finns och stavas framför allt Norrbotniabanan. En 27 mil lång järnväg mellan Umeå och Luleå skulle öppna upp för helt nya möjligheter för Piteå. Problemet i dag är den järnvägsutredning där man pekat ut en ”korridor” inom vilket dragningen för Norrbotniabanan ska gå. Då det handlar om riksintresse måste man vänta på beslut om exakt dragning, innan dess går det inte att planera något inom denna ”korridor”.

    – Det hade egentligen varit bättre utan järnvägsutredningen så tidigt. Eftersom att man inte gick vidare med järnvägsplaneringen så nu får vi leva med en korridor som ligger som en död hand mitt i området, säger Florian Steiner.

    Men lite ljus i tunneln finns när det gäller möjligheterna till att krympa korridoren i planen. Här får regeringen ros av Elisabeth Sinclaire som är projektledare för Norrbotniabanegruppen. Att regeringen gav sitt stöd innebar att man kunde ansöka om medfinansiering från EU, en ansökan som gick igenom. Det innebär att man nu har cirka 200 miljoner kronor (hälften från EU och hälften regionalt). Pengarna använder Trafikverket för att ta fram en järnvägsplan för sträckan Umeå Skellefteå samt bygghandling för sträckan Umeå-Dåva med planerad byggstart 2018.

    Norrbotniabanan fanns en gång med i den nationella transportplanen 2004 men lyftes ur 2007. Nu återstår det att se om den lyfts in igen när förslaget till en ny nationell transportplan lämnas till regeringen, vilket ska ske senast den 31 augusti i år.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived