+
Farida Rasulzada när hon stod på scen under Business Arena i Göteborg i våras. Foto: Elias Ljungberg.
  • Kreativitet är en färskvara

    PUBLICERAD 2017-07-12 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-07-14 13:59

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Kreativitet är något som nästan alla omhuldar i teorin, men i praktiken kan det vara ganska otäckt med nya saker. Chefer gör ofta misstaget att själva presentera lösningarna istället för att delegera möjligheten att vara kreativ till medarbetarna. Det menar kreativitetsforskaren Farida Rasulzada.

    Det finns olika typer av kreativitet. Radikal kreativitet innebär att man presenterar något som är helt nytt. En annan form av kreativitet är den adaptiva varianten, det vill säga att kunna anpassa sig. Något som är nog så viktigt i dagens samhälle.

    – Om din organisation inte anpassar sig till dagens höga utvecklingstakt kommer den att ”utplånas” på samma sätt som dinosaurierna, säger Farida Rasulzada som är lektor vid Lunds universitet och doktor i psykologi.

    Kreativitet kräver hårt arbete och ofta talang, menar hon, det är aldrig någon ”quick fix”. Likafullt kan man komma en bra bit på väg med ganska enkla grepp.

    – Avsätt tid i kalendern för att vara kreativ och tänka i nya banor, och se till att tiden verkligen används på det viset, och inte till att kolla e-post.

    Positiv spiral
    I sin forskning har Farida Rasulzada studerat samband mellan kreativitet och välbefinnande i organisationer. Hon frågar sig till exempel hur man kan skapa förutsättningar för innovationer och förbättrad hälsa på en arbetsplats. På ett företag arbetar man i regel ihop med andra i grupper. En intressant iakttagelse hon har gjort är att även en traditionalist och bakåtsträvare kan ha en roll i den kreativa processen.

    – Låter man kreatören härska blir det massor med bollar i luften, men ingen som tar ner dem. Traditionalisten, kritikern och pessimisten behövs också – de samverkar för att ta fram lösningar som innebär risktagande, men inte alltför stora risker.

    Fungera som en hejarklack
    Helt klart pekar hennes forskning i riktning mot att människor som tillåts vara kreativa mår bättre, och i en positiv spiral blir människor som mår bra mer kreativa. Som sagt var, nästan alla vill ha kreativitet i sin organisation, men varför blir det ganska ofta fel?

    – Ett vanligt misstag är ett cheferna tenderar att komma med lösningarna själva. Jag brukar säga att chefen ska ta ett steg, om inte tillbaka, så ”under”, för att skapa en plattform och stötta medarbetarna i den processen. Man kan inte bara säga ”nu ska vi vara kreativa” och sedan släppa personalen, om de inte är vana att jobba med sin kreativitet. Det handlar om att styra in dem på rätt spår, hjälpa dem, förse dem med resurser, kompetens, uppmuntran, fungera som en hejarklack.

    Konsensuskultur kan hämma
    I Sverige har vi en relativt lång tradition av platta organisationer. En svensk kan ifrågasätta chefens åsikt på ett sätt som skulle vara otänkbart i Tyskland eller England.

    Gör det svenska företag och organisationer mer kreativa?
    – Absolut, platta organisationer skapar goda förutsättningar för kreativitet, men ganska ofta tror jag att vi inte utnyttjar möjligheten. Vi har en konsensuskultur, man vill stötta varandra och vara ett kollektiv. Man behöver vara vaksam på det, se till att skapa en dynamik i organisationen som väcker upp oss, få in nytt blod, nya rutiner.

    Dessutom menar hon att plattheten till trots så är det ändå inte alla som får vara med och påverka.

    – Min forskning visar att alla inte har samma utrymme att vara kreativa. De i chefsposition har större möjligheter, kvinnor i samma position som män har mindre möjligheter att vara kreativa.

    Kvinnor upplever att det har mindre utrymme
    Kvinnors begränsade möjligheter att vara kreativa är en av de saker som har förvånat Farida Rasulzada sedan hon inledde sin forskarbana.

    – Kvinnor, ungefär hälften av vår arbetsstyrka, upplever att de har mindre tid och mindre utrymme att vara kreativa. Det beror inte på att kvinnor är mindre kreativa än män, det finns ingen forskning som tyder på det. Därför gäller det att se till att skapa någon form av demokrati på arbetsplatsen och ta bort osynliga hinder för olika grupper, så att alla har inflytande. Det behöver inte vara medvetet att hindren finns, det kan handla om att det är gamla system som är anpassade för en annan tid. Vi måste se till att hela tiden anpassa oss.

    En färskvara
    Hur ska den som är chef på ett fastighetsbolag tänka för att öka kreativiteten i sin organisation? Avsätta tid är som sagt ett gott råd.

    – Sedan måste man använda tiden på ett klokt sätt, så att man verkligen tänker utanför ramarna. Det finns så många nya utmaningar idag, vi står inför en helt ny framtid som är väldigt oviss. Har man arbetat med en viss metod i 20 år och det har gett stora framgångar, så fortsätter man gärna på samma sätt. Men eftersom omvärlden förändras så är det inte säkert att den där fantastiska metoden fungerar lika bra i morgon. Det gäller att hålla kreativiteten som en färskvara, att hela tiden träna hjärnan och hela tiden utmana sig.

    Den som vill testa kreativitetsnivån i den egna organisationen kan gå in på Farida.se och låta medarbetarna svara på de tio frågorna.

    Daniel Bergstrand

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x