+
Panelen under seminariet. Foto: Maria Nordlander.
  • Hur går det för Stockholmshusen?

    PUBLICERAD 2017-07-04 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-07-04 15:56

    Textstorlek

    Dela med andra

    Runt om i Sverige testas nya metoder för att på olika sätt komma tillrätta med bostadsbristen. Ett av koncepten som fått uppmärksamhet är huvudstadens så kallade Stockholmshus – ett koncept som just nu har över 3 000 lägenheter i pipen.

    Stockholmshusen lanserades förra året som ett sätt att, genom serietillverkning och massproduktion, sänka hyrorna. Konceptet sker genom ett samarbete mellan Stockholms olika allmännyttor, där man också tagit in entreprenörer genom upphandling och där staden direktiv om att prioritera just detta projekt.

    Under tisdagen diskuterades frågan på Business Arena i Almedalen. En av deltagarna var Stockholms bostadsborgarråd Ann-Margrethe Livh (V).

    – Det finns två viktiga orsaker bakom det här projektet: vi har en stor bostadsbrist som gör att vi måste bygga snabbt och mycket – men också bygga hus och lägenheter i olika prisklasser, som både låg- och höginkomsttagare kan bo i, säger Livh.

    Hon menar att Stockholmshusen är ett koncept som kan lösa båda delarna – genom att göra stora upphandlingar hittar man ett nytt sätt att bygga i Stockholm, dels genom att samarbeta över gränser vilket i sin tur leder till pressade kostnader.

    En oro som lyfts gällande Stockholmshusen är att de ska bilda ett nytt miljonprogram.

    – Det är det inte. Husen har väldigt hög kvalitet. Absolut, det blir en typ av serietillverkning, men husen kan ändå utformas på olika sätt och framför allt, det går att göra med hög kvalitet, säger Livh.

    Bengt Rehn, ordförande för Stockholmshusen, säger att man just nu har cirka 20 projekt på gång – allt ifrån idé till färdiga detaljplaner.

    – Just nu har vi 3 200 lägenheter i process. Under hösten genomför vi också en satsning på att få fram mark för ytterligare 2 000 lägenheter under 2018. Målet är 3 500 byggstartade lägenheter, säger han.

    Rehn menar att nyckeln till att husen blir byggda är det gestaltningsprogram som tagit fram.

    – Det är ett nyckeldokument som skapar en trygghet både hos stadsbyggnadskontoret och för entreprenörerna, säger han.

    Enligt Linda Scherdin, projektutvecklare på Stockholmshem, är den stora skillnaden att de får jobba med en entreprenör redan från dag ett.

    – Det här är ju ett samverkansprojekt, vilket vi ofta håller på med, men det här är speciellt för att vi samverkar mycket tidigare, säger hon.

    Håkan Axlund är projektchef på NCC Bostad i Stockholm, ett av de bolag som upphandlats för Stockholmshusen. Även från hans håll är man positiva.

    Vi tycker att det är oerhört positivt att man gjort den här upphandlingen, och att hela allmännyttan gått ihop och vet man vill. Det betyder att när vi kommer till projekt två och tre så är det mycket som redan finns på plats. Projekteringen är mer eller mindre färdig då. Vi kan vara med och påverka från vårt håll och

    Thomas Stoll, planchef på Stockholms stadsbyggnadskontor, menar dock att det funnits och fortsatt finns utmaningar.

    – Det är många utmaningar på vägen. Vi från stadsbyggnadskontoret har ju ändå en lagram med en likabehandlingsprincip, och att få till den här förståelsen i gruppen – att vi faktiskt måste följa en viss lagstiftning, det har vi fått jobba lite på.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x