+
Catharina Håkansson Boman och HG Wessberg.
  • Almedalen: ”Bygg hela höghastighetssystemet direkt”

    PUBLICERAD 2017-07-05 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-07-06 18:49

    Textstorlek

    Dela med andra

    Bygg ut allt direkt och använd lånefinansiering var budskapet från Sverigeförhandlingen som presenterade planen för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen.

    Det var fullt hus i Öresundshusets lokaler i Almedalen när Sverigeförhandlingens förhandlare HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman presenterade sina förslag på vad man anser vara det bästa sättet att bygga det nya järnvägssystemet. Och utgångspunkten är att bygga hela på en gång för att få den största nyttan.
    – Ett system får inte effekt innan mycket stora delar är på plats för att det ska bli ett höghastighetssystem. Har man inte stora delar på plats får man inte upp hastigheterna och når inte de tidsvinster som både vi och Trafikverket är angelägna om att få fram, säger HG Wessberg.

    Han påpekade också att systemet ska byggas snabbt men också som en kompromiss mellan ett höghastighetssystem på 320 km/h och snabba regionalbanor på 250 km/h.
    -Sverige är helt enkelt för litet för att bara ha TGV tåg, samtidigt är Sveriges behov av att bygga arbetsmarknadsregioner alldeles för stort för att acceptera att snabba tåg bara kan blåsa förbi utan att någon får en chans att hoppa på längs vägen.

    Hur ska det då byggas och var ska man börja. Den avgörande faktorn är hur det hela finansieras. Från Sverigeförhandlingen har man räknat på vad det skulle innebära med enbart anslagsfinansiering, att som regeringen föreslagit bygga ut i den takt ekonomin tillåter. Det skulle innebära cirka 5 miljarder om året till höghastighetsprojektet.
    -Då är hela banan färdig tidigast 2064, säger HG Wessberg.

    Wessberg påpekar att hans ambitioner att åka med dessa tåg blir svåra att uppnå då han hunnit bli 112 år vid färdigställande.
    -Då föreslår vi att man inte gör så, vi föreslår fortfarande att man finansierar detta med lån. Det är det enda vettiga, säger han, och menar att man bör bygga hela systemet direkt där sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö byggs parallellt samtidigt som man bygger en permanent kopplingspunkt i Hässleholm.

    Det är Sverigeförhandlingens huvudalternativ där man tror att färdigställande kan vara 2035. Men om regeringen väljer att gå vidare med anslagsfinansiering och göra en långsam utbyggnad så blir etappindelningen viktig. Här bör man då prioritera en hel linjesträckning berättar Catharina Håkansson Boman. Här har Sverigeförhandlingen med underlag från Trafikverket tittat på ett antal kriterier som byggkostnad, tillkommande resenärer, bostäder med mera och kommit fram till att Stockholm-Göteborg bör byggas först då tidsvinsterna och tillkommande resenärer väger över på den sträckan.
    -Vår slutsats är att om regeringen väljer att bygga höghastighetsjärnvägen långsamt så bör man bygga klart Stockholm-Göteborg först. Och då bygga från ändpunkt till ändpunkt för det är förutsättningen för att det överhuvudtaget ska kunna gå ett höghastighetståg. Det finns ingen operatör som vill investera i de dyrare höghastighetstågen om man inte kan åka hela sträckan, säger Catharina Håkansson Boman.

    Men förhandlarna trycker extra på att det är lånealternativet som man förespråkar främst. HG Wessberg tror att om ett färdigställande kan ske först vid slutet på 2060-talet så kommer vi ha världens mest kvalificerade, och omoderna, järnvägssystem.
    -Ju högre hastigheter, ju större blir arbetsmarknadsregionerna. Men regionförstoringseffekterna kommer först när regionerna kopplas samman, man får inte halva nyttan om man bygger halva banan. Våra gamla stambanor byggdes med lånefinansiering och för att framtida generationer också ska kunna åka tåg så måste beslutet fattas nu. Om vi bygger spår, då kommer människor att åka tåg, avslutar Catharina Håkansson Boman.

    Mattias Fröjd

    8 kommentarer

    1. Rolf 2017-07-12

      230 miljarder x 4 % ”normalränta” avskrivning 1,5 % per år.
      Årlig kostnad 12 miljarder Tåg-drift-personal-adm-skatt mm 10 miljarder
      En kalkyl på 300 dagar per år. ca 70 miljoner per dag.
      Med 10 000 passagerare Biljett pris 7 000 kr för att spara 2 tim.

      Reply

    2. Thomas 2017-07-10

      Snart dags för nästa etapp: Malmö/Köpenhamn-Göteborg-Oslo samt Stockholm-Oslo (via Västerås). När kan dessa trafikeras?

      Reply

    3. Christofer A 2017-07-10

      Det vore väldigt kortsiktigt att inte låta staten låna pengar till detta, men de borde bygga höghastighetståg så rakt som möjligt och dra det mellan landets tre stora städer.

      Försök få ned tiden så mycket som möjligt mellan dessa tre knytpunkter.

      När höghastighetstågen börjat rulla och avlastar dagens tågnät så kan den trafiken byggas ut och snabbas upp så att det går fort att ta sig in till någon av de tre knytpunkterna.

      Reply

    4. Rolf 2017-07-06

      Det finns ett Sverige norr om Haga som levererar malm, skog,elkraft och rekreation som har en bedrövlig standard vad gäller järnvägs- och vägnät.. Inkomsterna och satsningarna styrs ensidigt till Stockholm. Kanske vore det på plats att betala tillbaka exempelvis som utbyggnad av järnväg och vägnät. Om ny MP idéer om flyg och lastbilsskatt går igenom blir det allt värre.

      Reply

    5. Kilroy 2017-07-05

      En gigantisk låneskuld som skadar Sveriges kreditvärdighet förefaller Wessberg förespråka. Färdriktning mot Grekland eller Italien scenario vill vi väl inte ha. Var god dröj med besluten och överväg alternativen!

      Reply

      • Lars Frumerie 2017-07-06

        Tvärtom min bäste Kilroy, Lånefinansiering är den enda rätta vägen!

        Reply

        • Kilroy 2017-07-07

          Och min bäste Lars, hur många miljarder tycker du Staten lämpligen bör låna.?

          Reply

          • Kilroy 2017-07-09

            Well Lars, du verkar inte ha ngt förslag så jag får väl bistå med ett, 230 miljarder att låna till en höhastighetsbana i ett läge med en kraftig högkonjuktur. Nä bättre då att vänta och vänta på ett tillfälle då moder Svea. Har en högre arbetslöshet o lider mer brist på infrastrukturprojekt.

            Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Risken i kommersiella fastigheter har ökat

    Fastighetsmarknad, Opinion Riksbanken publicerade 2011 en rapport om ”risker på den svenska bostadsmarknaden”. Vi skrev där ett kapitel om den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Vår allmänna bedömning var att den kommersiella fastighetsmarknaden var i balans. När vi nu tar del av statistik från marknaden för kommersiella fastighetsinvesteringar kan vi konstatera att i vissa segment är direktavkastningskraven nere på nivåer som i ett längre perspektiv inte är hållbara.

  • Staten satsar miljoner på innovation

    Digitalt Regeringen satsar 100 miljoner kronor på Smart Built Environment 2016-2019 och därefter utökas nog budgeten för projektet som fortsätter fram till 2028.

  • Norsk ex-minister till SBB:s styrelse

    Börs, Styrelse Samhällsbyggnadsbolaget i Norden har kallat till en extrastämma där en av frågorna blir val av ny styrelseledamot. I kallelsen skriver bolaget att aktieägare föreslagit att styrelsen utökas med en person och att man utser Anne-Grethe Strøm-Erichsen till ny ledamot.

  • ANNONS
  • Lund växer inifrån

    Bostäder - Syd I området runt Öresundsvägen, Västerbro, planeras för en omvandling från industriområde till blandad stad. Byggnadsnämnden har godkänt översiktsplanen för vidare beslut av kommunfullmäktige. 

  • ANNONS
  • Nästan tusen nya bostäder i Brunnshög

    Bostäder - Syd Byggnadsnämnden har under torsdagen antagit två stora detaljplaner på Brunnshög, Lund. Planerna gör det möjligt att bygga både bostäder, kontor och service.

  • Byggmiljoner läggs i fel kassa

    Ekonomi Förra året fick Trollhättan 18 miljoner kronor av staten för att öka bostadsbyggandet, men pengarna har i stället hamnat i kommunens allmänna kassa. Det rapporterar P4 Väst. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Catharina Håkansson Boman och HG Wessberg.