+
  • Almedalen: Vägen framåt för morgondagens transporter

    PUBLICERAD 2017-07-06 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-07-06 18:55

    Textstorlek

    Dela med andra

    Vi gillar räls i Sverige och en järnväg för snabbare tåg är ju en framtid som vi nästan kan ta på, men är det framtidens infrastruktur? Tåg i vakuumtunnlar, självkörande bilar eller drönartransporter är utmanare. Man kan dock enas om att utvecklingen tangerar två områden – snabbare och effektivare.

    Vi har satt oss i en svår sits vad gäller infrastrukturen som är rejält eftersatt. Nyligen presenterade Sverigeförhandlingen sitt förslag för utbyggnad av höghastighetsjärnväg. Kontentan var att det bör byggas allt på en gång och finansieras med lånade pengar. Alternativet att bygga med anslagsfinansiering skulle innebära ett färdigt system vid mitten av 2060-talet. En panel under Business Arena Almedalen gav sin syn på morgondagens transportsystem.

    Patrik Kindström, enhetschef trafik, tillförordnad avdelningschef planeringsavdelningen, Örebro kommun tycker att det är viktigt att man bygger på de system man vet fungerar så att det blir robust samtidigt att man bygger med de bästa tekniska system som finns i dag.
    -Snabba beslut är viktigt för att få ut mest effekt men också att vi bygger på beprövade och fungerande system. Transporter handlar inte bara om en teknisk lösning utan det ska fylla en funktion, det är viktigt att utgå från detta och hitta den bästa tekniska lösningen för det vi vill uppnå. 2070 kommer det inte vara samma system som är relevanta i dag men fattar vi snabba beslut får vi det som är mest funktionellt just nu, säger Patrik Kindström, som också tror att vi även måste utnyttja det system vi redan har och bygga vidare där det finns saknade länkar då man kan uppnå bra effekter utan att det behöver gå så fort.

    Christian Gustavsson, kommunalråd (M), Linköpings kommun / Vice ordförande Östgötatrafikens styrelse tror dock att det är viktigt att vi kommer upp i högre hastigheter av det enkla skälet att det handlar om olika sorters resande. För Linköping handlar det om att få till stånd en större arbetsmarknadsregion
    -Här är hastigheten viktig för att få till något som bidrar till lönsamheten. Frågan handlar inte bara om att rusta upp befintlig järnväg som kommer föra med sig ett antal problem. Inte bara att den behövs stängas av i perioder utan även att vi på många håll i Sverige redan i dag inte får plats med fler tåg. Vi måste ha mer utrymme för tåg på räls och då måste vi ha mer räls, säger Christian Gustavsson.

    Höghastighetståg i all ära men om man tar ett litet hopp vad gäller tekniken kan det gå ännu snabbare. Hyperloop grundar sig på en idé från Teslas grundare Elon Musk, ett transportmedel i ett rör med lågt lufttryck där det kan gå betydligt fortare. Ramböll är inblandade i projektet och Björn Tell, chef projektutveckling, Ramböll hänvisade till ett uttalande från generaldirektören på Trafikverket som sagt att hastigheten står i direkt proportion till marknadens utveckling i regionerna i Sverige.
    -Så det är viktigt att vi kan transportera oss kvickt mellan de olika regionerna, det bidrar till ett ökat näringsliv. Tar vi Hyperloop i det här fallet så pratar vi om hastigheter mellan 1 000 – 1 200 kilometer i timmen, vilket är precis som att flyga som säkert hälften här har gjort för att komma hit, säger Björn Tell.

    Frågan är när det skulle kunna vara i drift. Björn Tell berättar att det finns en fullvärdig testanläggning i drift i USA. Och Finlands infrastrukturminister har redan sagt ja till att bygga en anläggning i Salo i Finland.
    -Och vi vill gärna att även Sverige går in och tittar på samma affärsmodell och upplägg för att utvärdera det som en del i framtida infrastruktur, säger Björn Tell.

    Häftig teknik tycker Christian Gustavsson men oroas över det faktum att vi har svårt att komma till skott när det gäller större investeringar i Sverige.
    -Det kan handla om så enkla saker som bostäder, järnvägar och vägar men någonstans måste man börja göra det, för samhället måste funka. Hägringen av nästa roliga teknik där borta är egentligen det som hindrar effektiv arbetspendling i stora delar av Sverige och det är ett bekymmer, säger Christian Gustavsson

    Frågan är då hur vi kommer resa i framtiden när det talas om drönare, självkörande bilar och så vidare, kommer vi resa mindre eller mer? Christian Gustavsson tror att det kommer se annorlunda ut men att det kollektiva resandet där man transporterar många människor samtidigt från punkt A till punkt B alltid kommer finnas kvar.
    -När man samlas så här och pratar så tappar man ibland bort insikten om att vi kommer att ha undersköterskor även i morgon som måste ta sig till jobbet. Sannolikheten att de köper eller hyr en dyr, självkörande bil är liten. Vi måste klara arbetspendling och då blir masstransporter fortfarande intressant, säger han.

    Så det handlar om att vi inte kan vänta på morgondagens teknik men samtidigt hänga med i utvecklingen.
    -Nu har vi pratat Hyperloop och storskaliga system men det händer mycket annat i digitaliseringens tecken. Vi måste fatta beslut som bygger på att vi utvecklar systemet hela tiden och att lagstiftningen hänger med så att vi kan testa ny teknik. Och att vi inför det bästa teknik som finns i dag och inte väntar på morgondagens teknik som ska frälsa oss. Tekniken för att lösa väldigt många av de funktioner vi efterfrågar finns redan i dag, säger Patrik Kindström.

    Kanske kan fastighetsbranschen bidra till en snabbare infrastrukturutbyggnad? Mikael Åstrand, forskning- och utvecklingschef, Infranord, erbjuder en lösning.
    -Jag hör mycket prat om finansiering och lånefinansiering. Att jag kommer hit är en jättebra grej till exempel. Det är massor av fastighetsbolag här och vi kan bygga järnväg, vill ni etablera er någonstans så kan vi väl hjälpa er med järnvägen. Och så får vi lösa modellen för hur det ska finansieras tillsammans men vi kanske inte behöver vänta på staten alltid, åtminstone inte på de kortare sträckorna, säger Mikael Åstrand.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Risken i kommersiella fastigheter har ökat

    Fastighetsmarknad, Opinion Riksbanken publicerade 2011 en rapport om ”risker på den svenska bostadsmarknaden”. Vi skrev där ett kapitel om den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Vår allmänna bedömning var att den kommersiella fastighetsmarknaden var i balans. När vi nu tar del av statistik från marknaden för kommersiella fastighetsinvesteringar kan vi konstatera att i vissa segment är direktavkastningskraven nere på nivåer som i ett längre perspektiv inte är hållbara.

  • Staten satsar miljoner på innovation

    Digitalt Regeringen satsar 100 miljoner kronor på Smart Built Environment 2016-2019 och därefter utökas nog budgeten för projektet som fortsätter fram till 2028.

  • Norsk ex-minister till SBB:s styrelse

    Börs, Styrelse Samhällsbyggnadsbolaget i Norden har kallat till en extrastämma där en av frågorna blir val av ny styrelseledamot. I kallelsen skriver bolaget att aktieägare föreslagit att styrelsen utökas med en person och att man utser Anne-Grethe Strøm-Erichsen till ny ledamot.

  • ANNONS
  • Lund växer inifrån

    Bostäder - Syd I området runt Öresundsvägen, Västerbro, planeras för en omvandling från industriområde till blandad stad. Byggnadsnämnden har godkänt översiktsplanen för vidare beslut av kommunfullmäktige. 

  • ANNONS
  • Nästan tusen nya bostäder i Brunnshög

    Bostäder - Syd Byggnadsnämnden har under torsdagen antagit två stora detaljplaner på Brunnshög, Lund. Planerna gör det möjligt att bygga både bostäder, kontor och service.

  • Byggmiljoner läggs i fel kassa

    Ekonomi Förra året fick Trollhättan 18 miljoner kronor av staten för att öka bostadsbyggandet, men pengarna har i stället hamnat i kommunens allmänna kassa. Det rapporterar P4 Väst. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x