• Rekordmånga unga tvingas bo kvar hemma

    PUBLICERAD 2017-06-01 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2017-06-02 15:52

    Textstorlek

    Dela med andra

    Hyresgästföreningens årliga kartläggning visar att bostadsmarknaden för unga har gått från dålig till usel de senaste tjugo åren. Uppskattningsvis 24 procent eller 213 000 ungdomar i åldersgruppen 20–27 år bor kvar hos sina föräldrar trots att de önskar sig ett annat boende. Frågan diskuterades i riksdagen under torsdagen.

    Andelen har nästan fördubblats sedan mätningarna startade år 1997, då siffran låg på omkring 15 procent. Samtidigt vill omkring 80 procent eller 213 000 personer flytta hemifrån redan det närmaste året. Det råder med andra ord ett stort gap mellan hur ungdomar bor och hur de vill bo. Något som går hand i hand med bostadsbyggandet och efterfrågan på marknaden.

    – De unga som är mest utsatta är också de som har svårast att göra något åt sin situation. Det gör att de tvekar för att bilda familj eller flytta för jobb och utbildning – något som ibland kan tolkas som brist på initiativförmåga, säger Love Börjesson, en av rapportförfattarna.

    Enligt studien bor drygt 57 procent av Sveriges unga vuxna i egen bostad (bostadsrätt, hus, hyresrätt, studentbostad). Det är den lägsta andelen någonsin. Andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat samtidigt som andelen unga som bor kvar hemma eller i osäkra upplåtelseformer ökat.

    Garantibostäder en lösning?
    I torsdagens panelsamtal medverkade Caroline Szyber, Lars Eriksson, Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, Emma Jonsteg från Utopia Arkitekter och Stefan Ränk från Einar Mattsson. De resonerade kring varför situationen har försämrats och om och i så fall hur situationen kan räddas.

    Stefan Ränk, vd på bostadsutvecklingsbolaget Einar Mattson, menar att det krävs åtgärder främst vad gäller kommunernas markpriser för att bolagen ska kunna bygga bostäder som unga överhuvudtaget kan efterfråga.

    – Den statliga politiken måste trycka på kommunerna för att ta fram byggbar mark. Det trycker ner priserna på marknaden. Markpriset är i dag betydligt högre än produktionskostnaderna, och jag tycker att det finns en missuppfattning hos kommunerna om att markpriset är ett marknadspris – kommunerna skulle kunna bestämma andra priser, säger han.

    Deltagarna var slående överens om själva grogrunden till det rådande problemet: att det krävs mer krav från kommunernas håll när det gäller bostadsförsörjningen. I dag skiljer sig engagemanget avsevärt från en kommun till en annan. Enbart cirka 50 av totalt 251 kommuner bygger exempelvis garantibostäder för unga. Andelen hyresrätter har minskat och därför tvingas framför allt ekonomiskt utsatta ungdomar att bo kvar hemma mot sin vilja.

    Kommunal bostadsgaranti för ungdomar under 25 år är ett effektivt verktyg för att lösa problemet, enligt Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande som menar att det är kommunernas ansvar att ordna bostäder det finns störst behov av.

    Hittills har bland annat kommuner som Sundbyberg och Helsingborg framgångsrikt lyckats implementera varianter på bostadsgaranti eller separata kösystem för ungdomar. Marie Linder menar att det ansvaret behöver stärkas, för att fler ungdomar ska få en mer rättvis introduktion in i vuxenlivet.

    Klump i magen
    Just nu visar även siffrorna att ungdomar som bor hemma har betydligt sämre ekonomi än de som flyttat ut. Arbetslösheten bland dessa ungdomar är högre.

    – Jag får en klump i magen när jag läser rapporten, för det handlar om framtidstro. I stället ställs grupp mot grupp, nyanlända mot unga, vilket skapar en polarisering som jag hade tagit på allvar om jag var politiker, säger Marie Linder.

    Men även de som trots allt har lyckats flytta hemifrån har det kämpigt. Knappt en fjärdedel av dem, nästan 200 000 personer, bor i andra hand, som inneboende eller under andra osäkra boendeförhållanden. Nästan 70 procent av alla inneboende saknar dessutom kontrakt för sitt boende, vilket gör dem extra utsatta. Drygt fyra av tio ungdomar mellan 20–27 år, 365 000 personer, av dessa ungdomar har dessutom inkomster under Konsumentverkets basnivå och nästan var fjärde lever under den gräns som Kronofogden har som lägstanivå att behålla vid skuldsanering. ”Det blir ett moment 22”, enligt Hyresgästföreningen.

    Utvecklingen riskerar även att slå hårt mot de demografiska siffrorna. I en utsatt boendesituation lär fler ungdomar tveka inför att bilda familj eller flytta till jobb och utbildning, enligt Hyresgästföreningen. Det riskerar leda till att ungdomarnas drivkraft och talang inte kan matchas geografiskt sett i längden.

    Förutom kommunal bostadsgaranti efterfrågar Hyresgästföreningen fler hyresrätter, skattejusteringar, tydligare kommunala planer för bostadsbyggandet och att allmännyttan tar ett större ansvar för att bygga hyresrätter med hyror som människor har råd med.

    Fakta om rapporterna:
    Hyresgästföreningen har undersökt hur unga vuxna bor vartannat år sedan 1997, detta är elfte året undersökningen genomförs.

    SKOP har under mars–april 2017 ställt frågor till 4 211 unga vuxna mellan 20 och 27 år kring hur de bor, deras boendeekonomi, hur de vill bo och hur de ser på sina möjligheter på bostadsmarknaden.

    Urvalet är uppdelat på fyra grupper; Malmö/Lund, Göteborg, Stockholm och övriga riket. Enkätmaterialet har kompletterats med öppen statistik från SCB och Boverket.

    Rapporten är författad av Love Börjeson tillsammans med Stefan Runfeldt.

    Teresa Ahola
    Maria Nordlander

    1 kommentarer

    1. Robin 2017-06-02

      Det är dags att bygga om kontorsbyggnader till korridorer och kollektivboenden. Vi kan göra mer av det vi har, resurseffektivt!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived