+
Gunnar Blomé och Klas Karlsson.
  • Byggmarknadens roll i att lösa bostadsutmaningen

    PUBLICERAD 2017-06-12 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-06-13 14:14

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det är lite ironiskt att i en tid av ifrågasättande av internationell handel och även i viss mån av ökad automatisering så har vi samtidigt en intensiv debatt om hur vi skall kunna lösa bostadsbristen i Sverige. Ur ett produktionsperspektiv är bostadsbyggandet just en bransch med låg grad av internationell handel, låg automatiseringsgrad och även en skyddad, licensierad, arbetsmarknad.

    Egentligen är vår bostadsproduktion ett utmärkt exempel på hur dåligt vår ekonomi skulle fungera utan globalisering och automatisering. Vi vänjer oss snabbt vid att många varor i detaljhandeln blir allt billigare och dessutom får ökad funktionalitet och vi reflekterar sällan över alternativet med enbart inhemsk produktion, det vill säga dyrare konsumtion och långsammare teknisk utveckling. Bostadsbyggandet, eller byggande generellt, är ett exempel på hur det skulle kunna vara även för detaljhandeln. Byggbranschen har länge haft en kostnadsutveckling som konstant överskrider KPI och med ganska låg produktivitetsutveckling.

    Frågan är om det är någon som manipulerar systemet och tar hem enorma övervinster? Vårt svar är att det inte är regeringens fel, inte elaka kommunala tjänstemän, inkompetenta byggherrar eller korrupta entreprenörer. I grunden beror byggbranschens utmaningar på korta produktionsserier (ofta bara ett unikt hus) på olika platser. Och det är ingens fel, det är bara så det är. Det friskriver absolut inte branschens aktörer, men vi hade alla mått väldigt bra av att fokusera på förbättringar snarare än att ständigt leta efter någon annan som vi kan peka ut som skyldig.

    Just entreprenörerna är byggbranschens favoriter när det gäller att utse boven i bostadsdramat. Otaliga är de upprop om behov av högre konkurrens och insinuationer om kartellsamarbeten. För oss framstår detta idag som ren okunskap alternativt medveten strategi för att slippa eget ansvar. Vår bild är att entreprenörsledet är en relativt väl fungerande del av byggsverige, vilket också visat sig i de undersökningar som gjorts. Sanningen är att entreprenörens betydelse för innovationskraften är kraftigt övervärderad i dagens byggprocess. Som entreprenör har man oftast väldigt liten påverkan på produkten. Man har att svara på det underlag som byggherren har tagit fram för att sedan bygga det som byggherren har tagit fram. Det är som att anklaga Volvos Torslandafabrik för att nya XC60 är dyr fastän deras jobb är att montera allt det Volvos ingenjörer, designers och inköpare redan har bestämt att de skall göra. Dessutom är ju just entreprenadbranschen en marknad med låga inträdeströsklar där de stora entreprenörernas marknadsandel minskar till förmån för mindre aktörer.

    Istället vore det intressantare att prata om entreprenörernas förutsättningar för sin produktion i Sverige. Varför kan man inte köra skift på byggena om man så vill? Varför är man tvingade till att arbeta med ett uråldrigt ackordssystem? Hur kommer det sig att reallönerna stiger snabbare i byggbranschen, år efter år utan hänsyn till konjunktur, än i andra branscher samtidigt som branschens produktivitet verkar utvecklas långsammare? Och varför har vi egentligen resursbrist i en så välbetald bransch? Det finns inget självklart i den resursbristen. Den är en konsekvens av medvetna val och stora och starka intressen. Att lösa resursbristen i svensk byggbransch är en mycket viktigare fråga än att stirra sig blind på ökad konkurrens i entreprenörsleden.

    Den enda parten i byggmarknaden som är med från idé till färdigställande är byggherren. Och samtidigt är det kanske den roll som syns minst i debatten. Vi pratar ofta om regelverk och krav från stat och kommun och vi pratar ofta om konkurrenssituationen bland entreprenörerna men vi pratar allt för lite om den helt avgörande roll som byggherrarna har. Med utvecklande, starka och erfarna byggherrar överbryggas byggprojekts många olika faser och det finns en tydlig ledning genom hela processen. Det finns många kompetenta byggherrar i Sverige idag, men det finns också många som inte har erfarenhet eller kapacitet att ta den rollen. Att förbättra förutsättningarna för, och inte minst ställa höga krav på byggherrarna borde stå högst på agendan i bostadsbristen Sverige. Byggherrarna är den grundläggande motorn och det är därmed också där den största utvecklingspotentialen finns. Vår uppmaning till alla byggherrar är att anta utmaningen och ta ansvaret för att vara drivande i byggbranschens utveckling! Vilken byggherre blir byggsveriges första äkta ”disrupter”? Byggbranschens version av Ryan Air eller Uber?  Någon som förstår att det är kunderna och deras önskemål allt utgår från? Istället för att, på sedvanligt och enfaldigt vis, fortsätta mässandet om regelverk för sedan cyniskt utnyttja den extrema bostadsbristen.

    Vi har en grundläggande tro och erfarenhet av att ju mer nära samarbete man orkar investera i mellan de olika intressenterna desto bättre lösningar hittar man. Branschen är väldigt tydligt uppdelad i olika faser och olika aktörer, med olika incitament, som interagerar en stund för att sedan inte vara med i nästa fas. Här uppstår många av de utmaningar som vi ser dagligen i vårt arbete. Den största vinsten med ökat samarbete är att man skapar förståelse för varandras mål, utmaningar och krav och att man därigenom blir medspelare med gemensamma mål istället för motspelare i byggprocessen. Ökat samarbete, helst i så tidigt skede som möjligt, är byggbranschens möjlighet att i så stor grad som möjlighet närma sig den vanliga industrins mycket mer integrerade arbetsmodeller.

    Gunnar Blomé, teknologie doktor i fastighetsekonomi och lektor vid Malmö Högskola. Jobbar nu som projektchef med ansvar för Helsingborgshem:s stadsutvecklingsarbete.

    Klas Karlsson, tidigare avdelningschef på NCC region Syd och byggchef på Helsingborgshem.

    3 kommentarer

    1. Cecilia Andersson 2017-06-13

      Äntligen! Några som klokt och konkret formulerar en pusselbit i det pusslet som bildar problemet bostadsbristen. Tack för en inspirerande artikel. /Cecilia

      Reply

    2. Olle Samuelson 2017-06-13

      Jag håller helt med om analysen, men är tveksam till slutsatsen. Ja, idag är byggherren den som har det stora processansvaret och kan styra projekten mot de mål de satt upp och som har brukarnas bästa för ögonen. Men är byggherren egentligen en processägare eller en kund. Idag är svaret både och. Men jag tror att vi ställer för höga krav på byggherren som processägare, som ska förändra logiken i byggprocessen. Ett byggprojekt är trots allt inget annat än en störning i kärnverksamheten för en fastighetsägare som återkommande iklär sig rollen som byggherre. I grunden är Byggherren en kund som bör ställa krav på slutresultatet, medan det är leverantörerna i form av arkitekter, konsulter och entreprenörer som ska hitta lösningarna. I det ingår också att se över den fragmenterade kedjan som artikelförfattarna beskriver. En köpare av en Volvo XC60 skulle aldrig drömma om att lägga sig i Volvos produktionslina. Jag ser fram emot de disruptiva arkitekterna, konsulterna och entreprenörerna, Eller kanske några helt andra företag…

      Reply

    3. Helena renström 2017-06-13

      Ni har både rätt och ändå inte rätt.
      De stora entreprenörerna är bland de viktigaste byggherrarna när det gäller bostäder. Det kortsluter systemet.
      Andra stora byggherrar får sällan den feedbacken på sina produkter. Det finns aktörer som inte bygger själva som jobbar med att modulisera och systematisera men då har de vanligen inte den tydliga kopplingen till produktionsledet.
      Allmännyttan borde kunna jobba mycket mer med den sortens utveckling, inte bara koncepthus, men det har man inte uppbyggnad för i nuläget. Tyvärr, för det är just nu som det skulle behövas.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Gunnar Blomé och Klas Karlsson.