+
Stellan Lundström.
  • Att bromsa en bostadsbubbla

    PUBLICERAD 2017-06-05 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-06-07 17:05

    Textstorlek

    Dela med andra

    Europeiska kommissionen slår i sin ”Landsrapport Sverige 2017” fast att Sveriges ekonomi på det stora hela är väl skött. När det gäller hanteringen av bostadsmarknaden får dock Sverige underkänt. Kraftigt stigande bostadspriser gör att svenska hushåll i ett internationellt perspektiv är högbelånade på ett sätt som hotar den finansiella stabiliteten. Bland annat pekar man på att de svenska storbankerna är kraftigt exponerade mot en överhettad bostadsmarknad.

    De snabbt stigande bostadspriserna förklaras bland annat med den begränsade nyproduktionen, som i sin tur kan härledas till bristande rörlighet på bostadsmarknaden. Hyror, framför allt i storstäderna, under marknadsnivån minskar incitamenten att byta bostad. En likartad rörelsehämmande effekt har kombinationen av en låg fastighetsavgift och en upplevd hög skatt på försäljningsvinst. Bostadshyror och bostadsskatter rör dock ett område som behäftas med politiskt tabu. Ingen ledande politiker vågar driva frågan om radikala regelförändringar trots att problemformuleringen är tämligen välkänd.

    Allt fler frågar sig om vi har en bostadsbubbla. Flera likhetstecken finns också med situationen i slutet på 1980-talet. Aktörer utan erfarenhet av byggande och bostäder kommer in på marknaden och betalar priser för byggrätter som de traditionella aktörerna finner långsiktigt för höga.  Samtidigt köper privatpersoner nya bostadsrättslägenheter på ren spekulation. Och på begagnatmarknaden kan de flesta köpkalkyler räknas hem när räntan efter skatt knappt överstiger 1 procent. Sveriges riksbank, Finansinspektionen och Europeiska kommissionen visar samma bild – de svenska hushållen har över tid aldrig varit så skuldsatta, men god tillväxt i ekonomin och rekordlåga räntor ger över tid ett betydande konsumtionsutrymme. Oroar vi oss då i onödan?

    Våra politiker och myndigheter kan också ställa till det – utan att de förstår det själva. Sedan ett antal år pågår en process där hushållen ska tvingas att använda mer av det dyrare egna kapitalet i stället för det billigare lånade kapitalet. Bolånetak och amorteringskrav tillsammans med modeller för skuldkvotstak och diskussioner om minskade ränteavdrag ger sammantaget en radikal omsvängning i förutsättningarna för finansiering. Budskapet är klart – spara innan du konsumerar och bygg en buffert med eget kapital. Var för sig är genomförda och tilltänkta åtgärder väl motiverade, men sammantaget kan effekten bli att bostadsmarknaden tippar över. Särskilt känslig blir situationen om det uppträder någon extern störning i ekonomin.

    Boverkets målbild att det behövs 700 000 nya bostadslägenheter fram till 2025 motverkas av de åtgärder som Europeiska kommissionen, Riksbanken och Finansinspektionen prioriterar för att skapa finansiell stabilitet. Detta gäller särskilt när våra politiker undviker att ta ett helhetsgrepp på bostadsmarknaden.  Det behövs en ny spelplan med anpassade spelregler för byggande, finansiering, skatter, riskfördelning och våra upplåtelseformer. Att genomföra detta kräver en bred parlamentarisk uppslutning med stöd från akademin och aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn.

    Stellan Lundström
    Professor emeritus, KTH

    1 kommentarer

    1. Lennart Olsen 2017-06-07

      Om du fick önska fritt och inte behövde ta politiska hänsyn – vilka åtgärder önskar du som expert att politik och myndigheter skulle genomföra för att bromsa risken för en bostadsbubbla som spricker?

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x