+
Sarah Bragée.
  • I glappet mellan vision och verklighet

    PUBLICERAD 2017-05-19 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-05-23 09:47

    Textstorlek

    Dela med andra

    Omvärlden förändras och människors behov med den. Fler invånare betyder ett behov av fler bostäder – budskapet är tydligt och klart från alla håll och nivåer. Jag har alltid jobbat för organisationer som är både mål- och värderingsstyrda vilket är en balansgång som också kräver ett ständigt lärande om det ska fungera optimalt.

    På en större konferens presenterade flera kommuner sina utmaningar och möjligheter inför samlade byggherrar och övriga intressenter. Budskapet var tydligt: ”vi är nu så här många invånare, och vårt mål är exakt så här många bostäder per år”. För bara ett år sedan var budskapet på samma konferens ”vi ska bygga stad”. Alla kommuner använde samma retorik och samma budskap – men det behöver inte betyda att man underlåter att jobba med kvalitet bara för att man plötsligt har kvantitativa mål.

    Det som är en balansgång i alla organisationer är ledarskapets påverkan på visionen, samt hur den kommuniceras för att sedan genomföras och följas upp. Visionen och budskapet sätter tonen och påverkar troligen hur genomförandet ser ut. Där man kan göra skillnad nu är i uppföljningen, och den är enklare när det är antal bostäder som skall utvärderas, snarare än att mäta om man har ”byggt stad” eller inte. Samma kvalitetsmått som tidigare ligger troligen med i de nya ambitiösa bostadsbyggarmålen.

    Som nörd i branschen är mina hjärtefrågor bland annat människan och upplevelsen av miljöer och känslan av sammanhang. Skulle jag mäta kvalitet i ett bostadsområde så är det inte den tekniska lösningen jag tittar på, om den inte råkar bidra till att det blir mer härligt i området. Vi vet från tidigare forskning att upplevelsen av att området är vackert, skapar möjligheter att möta andra och ger de boende en känsla av stolthet är de viktigaste aspekterna i att vilja bo kvar och att vara en ambassadör för sitt område. Att bygga in sådana faktorer från början är alltså värdeskapande för alla aktörer – vare sig det är en byggherre, en kommun, handlarna i området eller de boende själva.

    I en ny studie tittar vi på skillnaden mellan visionsbilder och det verkliga utfallet av det genomförda projektet. Har några värden förhandlats bort på vägen? På vilka grunder har det gjorts, och med vilka troliga konsekvenser för människan och miljön? Intressant är att se i vilka fall och på vilka grunder en projektkostnad undvikits och istället förvandlats till en samhällskostnad. Och tvärtom – där en investering gjorts där nyttan och värdet inte bara tillfaller den som tagit kostnaden utan även de boende eller besökarna.

    Att sätta, och på ett bra sätt kommunicera, tydliga mål är ofta en framgångsfaktor, om också uppföljningen utvecklas åt samma håll och mäter både kvantitet och kvalitet. Samhällsnytta är ett sätt att utvärdera, som också kan skapa lärande i processen och möjliggöra utveckling. Metoderna för att mäta är många och olika, det viktiga är att man ser till att faktiskt utvärdera och inte stanna vid genomförandet.

    Sarah Bragée
    Chef strategisk samhällsanalys, Tyréns

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x