+
  • Dags att anpassa sig till klimatet?

    PUBLICERAD 2017-05-22 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-05-23 15:49

    Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, som utkom i fredags. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    I den så kallade Sternrapporten från 2006 sägs kort och gott att kostnaderna för att bromsa utsläppen vida understiger kostnaderna mot ett scenario där vi inte gör någonting alls. Huruvida vi hörsammat detta kan man fråga sig, men vi börjar se ett klimat i förändring – och nu är det kanske dags att anpassa sig.

    Ett exempel på varför man bör tänka i förväg i stadsplaneringen gav Ari Partanen, skadeförebyggare på Länsförsäkringar, i en tidigare intervju med Fastighetsnytt där han berättade om Kristianstad i Skåne. 1800-talsvallen vid Hammarslund, som skyddar mot översvämningar, var ytterst nära att brista 2002. Om så hade skett hade larmcentralen, Vattenverket, källarplan och de två nedersta våningarna på sjukhuset hade översvämmats plus att det fanns en stor transformatorstation som låg illa till och hade släckt större delen av staden.

    ”Vattnet känner inga kvartersgränser”
    Arbetet med minskade utsläpp fortskrider men det bör numera också göras anpassningar till den klimatförändring som inte längre kan undvikas. Den globala medeltemperaturen har mellan 1906-2005 ökat med drygt 0,7 grader. Vi ser en minskning av istäcket i Arktis, förändrade mönster i nederbörd och stigande havsnivåer. I vilken grad det beror på naturliga förändringar eller människans påverkan låter vi vara osagt men klart är vi bör vara beredda.

    Karin Carlsson är miljöekonomisk analytiker på WSP.

    – Det handlar om att lära oss leva i en föränderlig värld, säger hon.

    Sveriges strategiska läge innebär att vi sluppit större naturkatastrofer, men när det gäller klimatförändringar kommer även vi att påverkas. I södra Sverige äts strandlinjen upp, havet tränger på samtidigt som vi bygger mer och mer strandnära. Stormarna väntas öka i intensitet och uppstå oftare. Både mer nederbörd och mer torka är att vänta. För de nordiska städerna har det kanske framförallt handlat om kraftigare skyfall som fått stora effekter då vi byggt in oss i städerna med alltför stor andel hårda ytor. Skyfallet i Köpenhamn i juli 2011 kostade en miljard euro i direkta kostnader, exkluderat samhällets kostnader eller individernas egna kostnader.

    – Tittar man på städerna och de nya projekten, även om många säger att det går för långsamt, så går det i ganska snabbt takt. Och där tittar man bara på det enskilda projektet, det man har i sin beskrivning. Efter varningsklockan i Köpenhamn så har man lyft blicken lite och ser till en helhet i sin klimatanpassningsplan, för att få ihop alla delar istället för ett projekt i taget. Vattnet känner inga kvartersgränser utan tar sin naturliga väg, och det är vad klimatanpassningsplanerna syftar till, säger Karin Carlsson.

    Klimatanpassningsplan i Huddinge
    Det går tyvärr inte att skydda sig mot allting men man kan titta på åtgärder för att mildra de värsta smällarna. WSP har tillsammans med Huddinge kommun tagit fram en av Sveriges första klimatanpassningsplaner. Kommunen är i en expansiv fas i och med Sverigeförhandlingen och ny spårväg. Det handlar om identifiera saker som kan ge begräsningar för hur man vill utveckla staden.

    Målet med planen var att:

    • Prioritera mellan åtgärder i kommunens dagliga processer och planering där åtgärder krävs för att stå rustade inför ett framtida förändrat klimat.
    • Identifiera ansvar och samverkan.
    • Bedöma kostnader av åtgärder samt bedöma riskkostnader om ingenting görs.

    Karin Carlsson berättar att man byggt upp rapporten med att vända och vrida på olika perspektiv. Underlagen kommer bland annat från länsstyrelsen och SMHI. Sedan har man också resonerat med kommunen för att bena ut vilka funktioner som är kritiska och se vilka åtgärder som ska prioriteras. Sedan krävs det en gemensam handlingsplan hos kommunens olika förvaltningar.

    – Ska man göra allt blir det övermäktiga kostnader och man blir tvungen att prioritera åtgärder, men det är också en lista som kommer att förändras över tid. Sedan handlar det också om en förvaltningsövergripande riskbedömning, för det skär tvärs igenom en hel kommun. Här är det en utmaning för kommunerna att överbrygga stuprören och hitta former för samverkan, säger Karin Carlsson.

    Att beräkna kostnader för eventuella naturkatastrofer är svårt, det finns schablonkostnader för återställande av byggnader och avbrott i produktionen. Men kostnader för akuta åtgärder är svåra att uppskatta. Vad innebär det med ett avbrott i transporttrafiken i Stockholm eller om vattnet slås ut? Karin Carlsson menar att man fortfarande är i början av arbetet och ännu finns för lite data för att man ska kunna göra utvärderingar och läsa ut effekt och betydelse.

    – Men det börjar komma fram mer underlag från SMHI, länsstyrelsen och MSB, de har fått tydligare direktiv. Ämnet har prioriterats upp och då kommer arbetet gå framåt.

    Mattias Fröjd           

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Systemkrav bromsar byggandet

    Digitalt Missnöjet växer mot speciellt statliga aktörer inom byggbranschen som förespråkar en specifik mjukvara. Kritiker pekar på att det är konkurrenshämmande, kostnadsdrivande och går stick i stäv med både lagen om offentlig upphandling och internationella policys för branschen.

  • Blocken överens om RUFS 2050

    Nyheter Samtliga partier i Stockholms Landsting har nått en blocköverskridande överenskommelse om den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 205o.

  • Att etablera en etablering

    Business Arena Umeå De elintensiva företagen har på allvar fått upp ögonen för norra Sverige. Facebooks etablering i Luleå öppnade många dörrar och närmast ser det ut som att Northvolt drar igång bygget av sin stora batterifabrik i Skellefteå. Under Business Arena Umeå diskuterades hur man skapar förutsättningar för etableringar. Det konstaterades att ingen som får en etablering om man inte jobbar för det, och avsaknaden av bromsklossar är en stor fördel.

  • ANNONS
    • Datscha etablerar i Luleå

      Fastighetsmarknad – norr Diös hyr ut till Datscha på Varvsgatan i Luleå. Lokalen kommer rymma Datschas nya etablering Datscha Devnest, ett utvecklingscenter för molnbaserade lösningar för fastighetsinformation och fastighetsanalys.

    • Serneke bygger i Staffanstorp

      Bostäder - Syd Serneke ska uppföra 61 lägenheter och 10 radhus i Vikhem, i Staffanstorp med ett ordervärde på nästan 100 miljoner kronor. Beställare är Lernacken Projekt AB. 

  • Proposition för digital planprocess

    Bostäder, Valåret 2018 Regeringen lägger fram en proposition som ska ge staten rätt att meddela föreskrifter om standarder för kommunernas planprocesser. Syftet är ett få en med digital och samordnad process. 

  • ANNONS
  • Högtrycket håller i sig i Göteborg

    Fastighetsmarknad, Mipim, Väst Bristen på kontor i Göteborg har under flera år varit på tapeten, och med en hyreshöjning på sju procent förra året är marknaden fortsatt het.

  • Detaljplan för Tumba Skog antagen

    Bostäder På torsdagskvällen antog Botkyrkas kommunfullmäktige detaljplanen för 500-700 nya bostäder i Tumba Skog. Markområdet ägs av SHH Bostad tillsammans med LO och Fastighets AB Bodal.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x