+
Hans Lind.
  • Staden är inte något vi har kontroll över

    PUBLICERAD 2017-04-21 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-04-25 08:14

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Att planera en stad – är det inte en konstig tanke egentligen?

    I staden finns tusentals, eller till och med miljontals människor, och tusentals företag som alla agerar för att förverkliga sina intressen. Sluga typer hittar outnyttjade byggrätter som ingen tänkt på och ersätter villorna med små flerfamiljshus – utan att behöva ändra stadsplanen. Och det är klart att inte alla bryr sig om regler där sanktionerna är svaga. Man målar om sitt hus utan att bry sig om gamla bestämmelser. Det skulle vara intressant att veta hur många kontor och industrilokaler i förorterna som faktiskt används som bostäder. Bygger vi inte tillräckligt med bostäder så ser ”marknaden” till att den reella markanvändningen ändras från kontor till bostäder, vad planerarna än säger. Precis som bostäder smygkontoriserades förr i tiden när kontor gav bättre avkastning.

    I staden händer ständigt slumpartade saker som startar oförutsedda förlopp. Det som var tänkt som en tillfällig lokalisering av Konstfack till Ericssons gamla lokaler i Midsommarkransen inledde en process som förändrade en hel stadsdel. Och vem hade för 10 år sedan kunnat tro att Hökarängen skulle bli en hipp förort?

    I staden finns galna investerare som bygger hus som Turning Torso, hotell med palmer i foajén mitt emellan Arlanda och Stockholm city eller som får för sig att skatteskrapan i Stockholm ska byggas om till studentbostäder. I alla tre fallen med cirka 500 miljoner i förlust i projektet. Men vem bryr sig om det idag?

    I staden pågår ständiga förhandlingar och politiska och affärsmässiga spel. Under ytan skapas allianser som gynnar de inblandade. För det var ju knappast en samhällsekonomisk kalkyl, eller en bedömning av vad som leder till social hållbarhet, som ledde fram till att miljarder satsas på en tunnelbana till Nacka via östra Södermalm och Hammarby Sjöstad.

    Jag har svårt att föreställa mig att det i en demokratisk marknadsekonomi kan vara på något annat sätt – och det är väl bara ingenjörer som drömmer om upplysta despoter som kan skapa lite ordning och reda.

    Många efterlyser mer visioner i dagens politik. Men summan av alla individers och företags agerande bryr sig knappast om några visioner. Under ytan fortsätter allt som vanligt.

    Det jag efterlyser är istället mer handlingskraft i relation till de problem vi ser här och nu – och en experimentell ansats. I ett komplext system med många påverkande faktorer är konsekvenser omöjliga att förutse. Skickar vi fler poliser till Rinkeby kan det bli ännu värre – om det råkar vara fel sorts poliser som jobbar där. Satsar vi på fler ungdomsgårdar kan det bli ännu värre – om just de grupper vi vill motverka i praktiken tar över gårdarna. Men båda sakerna är rimligen ändå värda att göra just nu – liksom att hålla noga koll – ifall vi vill bromsa tendenser vi inte gillar. Högre ambitioner än så är dock knappast rationella.

    Hans Lind
    Professor i fastighetsekonomi

    7 kommentarer

    1. Bengt T Jonsson 2017-05-19

      Kicki använder argument som tillhör en postmodern nihilistisk inriktning där vacker blir fult och fult blir vackert. Allt i betraktarens ögon. Maken till orwellska omskrivningar får man leta efter.

      Men, javisst ja. Du företräder väl fastighetsintressen och inte medborgerliga/kommuninvånares demokratiska intressen att kunna påverka sin egen situation.

      ”Modiga tjänstemän” är att dunka tjänstemän i ryggen för deras bristande kunskap och bristande professionalism. Mäta framgång i faktorer som inte handlar om kvalitet utan kvantitet har varit ett uppenbart problem sedan upplysningen och vi är idag inte mer upplysta idag än då. Tvärtom styrs större delen av offentlig sektor av denna metodik med kända tillkortakommanden. Men om man låter offentlig sektor och tjänsteutövning utarmas så är det inte bara den ”starka statens fall” utan även lokala demokratin fall och den håller på att kastrera sig själv.

      Att sakta men säkert förstöra demokratiska rättigheter och människors rätt till skydd för sin rådighet över sin egendom är ett lågvattenmärke i Sveriges sentida historia (Attefallshusen är bara ett exempel och alla borde läsa lagrådets beska kritik) och värre lär det bli om man fortsätter på den inslagna vägen.

      Vad tror du de villaägare tycker som det när deras boendemiljö förstörs? Varför ska de rösta på politiker som inte lyssnar på deras behov? Varför ska de rösta på lokala politiker som övergår till att representera sina moderpartiers önskningar istället för den lokala medborgarens/invånares intressen?

      Reply

    2. Mirko Schönfeldt 2017-04-24

      Det var en meget interessant betraktning av ”öyeblikkets tillstand”, som henviser oss tydelig till dagens tankevärlden i Sverige. I Tyskland kan investorere faktisk inte agera saa fritt, som du skrev. Men det betyr alikevel inte att det är bättre tillstand i Tyskland.

      Samtidig maaste jag säger, att den belysningen av dagens situation, och sammenligning med tidligare situationer, som var lignande, kommer kanskje inte helt i maal, när man betrakter vilkaarene for stadens utvikling. Olle Zetterberg har redan skrivat detta i sin kommentar, när han skrev: ”Skicklig stadsplanering lyckas ju använda de ekonomiska drivkrafterna till att omvandla och vidareutveckla staden.”, bara att det kunne sägas enda tydligare. Hvis inte staten/staden vil planere, utvikle och betale nya fastigheter selv, saa behöver man private investorer. Ideologisk stadsplanering har aldri fungerat paa lang sikt.

      Sverige kan vara jette glad över att ha ett saa stabilt system och anseende i ”fastighets-investorer-världen”, slik att dem har lyst att investera i Sverige. Naa är det bare statens/stadens möjlighet och kanskje till och med plikt att finde balansen mellan gode villkaar för investerare och betingelser (t.ex. 10 % gynstige bostäder, lekeplass, barnehagen, etc.) för att dem faar byggerätt för demes planer.

      Reply

    3. Olle Zetterberg 2017-04-24

      Bra summering Hans. Håller med om mycket även om jag som fd stadsbyggnadsdirektör tycker att det har varit och är möjligt att styra en del via lagstiftningen. Skicklig stadsplanering lyckas ju använda de ekonomiska drivkrafterna till att omvandla och vidareutveckla staden. En liten rättelse är väl på sin plats när det gäller Skatteskrapan – det var ju inte profithungrande fastighetsmagnater som byggde studentbostäderna utan politiker som önskade ”ger mer liv åt Södermalm” som använde kommunens kassakista till detta projekt.

      Reply

      • Kilroy 2017-04-24

        Men Olle, dra inte alla politiker över en kam. Det var Annika Billström (s) som bestämde att skatteskrapan skulle bli studentbostäder och kostade stadens skattebetalare 500 mkr (Hans Linds slutsats).

        Reply

    4. Kicki Björklunf 2017-04-24

      Alltid lika befriande att läsa dina tankar. Vad vi behöver nu är fokus på problemet som är att bygga bostäder som de som idag saknar bostad har råd att efterfråga. Då behöver vi modiga politiker och tjänstemän som vågar experimentet och som vågar mäta resultat och försöka lära sig inför nya experiment. Det finns väldigt lite som är oemotsagt fult eller dåligt. Det mesta av just skönhet ligger i betraktarens ögon och vi är många som betraktar.

      Reply

      • M Stevenson 2017-04-24

        Intressant artikel. Kicki: De politiker och tjänstemän du skriver om borde läsa Hans bok Åtkomliga Bostäder som inte bara beskriver marknaden för dem som inte har råd att efterfråga bostäder, utan också ger förslag på vad som kan göras för att öka antalet bostäder för just den gruppen.

        Reply

    5. mårten rönström 2017-04-23

      Välkomna till Södertälje

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Bostadspolitiken under lupp

    Bostadsfrågan Vad har egentligen hänt sedan valet 2014? Med bara ett år kvar till nästa val sammanfattar vi några av de viktigaste bostadspolitiska händelserna och låter flera experter uttala sig i ämnet. ”Det finns problem som har växt de senaste åren, så är det svårt att ge bostadspolitiken ett högt betyg”, säger Hans Lind, professor inom fastighetsekonomi.

  • Nu byggs Oceanhamnen

    Fastighetsmarknad - Syd Ett stenkast från Knutpunkten i Helsingborg pågår nu utvecklingen av ett helt nytt affärsdistrikt – Oceanhamnen Waterfront Business District som beräknas bli klar år 2020.

  • Amasten rekryterar från Rikshem

    Rekrytering Amasten har rekryterat Magnus Jägre till rollen som hållbarhetschef. Han kommer närmats från Rikshem där han varit CIO och innan dess arbetade han som global driftschef på H&M:s IT-avdelning.

  • ANNONS
  • Tummen ned för Nobel Center

    Fastighetsmarknad Riksantikvarieämbetet avslår detaljplanen för Nobel Center på Blasieholmen. ”Det är glädjande att Riksantikvarieämbetet sågar förslaget”, säger Björn Tarras-Wahlberg.

  • ANNONS
  • Tecknar stort avtal med Swedbank i Sundbyberg

    Uthyrning Fabege har tecknat ett grönt hyresavtal med Swedbank omfattande 16 500 kvadratmeter i fastigheten Grand Central Sundbyberg där banken samlokaliserar flera olika funktioner. Kontorsdelen är därmed fullt uthyrd.

  • Einar Mattsson bildar nytt bolag

    Fastighetsmarknad, Rekrytering Förvaltningsenheten inom Einar Mattsson kommer från den första oktober övergå till ett nytt bolag. Vd för det nya bolaget blir nuvarande affärsområdeschef, Mikael Dimadis.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Hans Lind.