+
Foto: Elias Ljungberg.
  • Hur ska bostäderna kunna efterfrågas?

    PUBLICERAD 2017-04-06 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-04-06 14:43

    Textstorlek

    Dela med andra

    Även om det fortsatt finns ett enormt stort behov av bostäder i Sverige, byggs det äntligen mer än på länge. Men vem har råd att efterfråga de bostäder som byggs? Frågan diskuterades under Business Arena Göteborg på torsdagen.

    En av paneldeltagarna var Ted Lindqvist, vd på undersökningsföretaget Evidens. Enligt honom visar det sig att den löpande boendeutgiften är högre för de hushåll som bor i hyresrätt, än för de som bor i bostadsrätt.

    – I det ägda boendet faller kapitalutgiften för bostaden varje år även om jag inte amorterar, eftersom vi har något som heter inflation. I hyresrätten har vi dock ett system som höjer hyran varje år – på 30 år gör det ganska stor skillnad, säger han.

    De senaste åren har många rapporter släppts som på olika sätt pekat på en oro för en ökad skuldsättning för hushållen med ökade risker. Många rapporter har samtidigt pekat på att hushållens tillgångar blivit bättre.

    Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, menar att vi har en debatt som förs i ”två parallella universum”.

    – Sverige är ett av få länder som inte har någon politik för att bygga upp ett eget sparkapital. Sverige måste låna element från de länder som har en stor ägandemarknad, exempelvis Norge. Då får man alltid höra massa motargument mot det. Hur hänger det ihop med debatten om hushållens skulder? Det går inte ihop. Politiken har inte kommit ikapp sedan man på 90-talet la över ansvaret på de enskilda hushållen. Vi är sämst i världen på det här – alla andra utvecklade länder har en palett av instrument för hur hushållen ska komma in på det ägda boendet.

    Ingrid Eiken, vd på Mäklarsamfundet, menar att hushållen de senaste åren varit tvungna att anpassa sig till många olika ändringar – med bland annat amorteringskrav och ändrade regler kring uppskov vid bostadsförsäljningar.

    – Den fråga jag tycker man ska ställa sig är om det är rätt medicin när bostadsbristen är det största problem vi har. Jag tycker att man måste skifta om och titta mycket mer på vad man kan göra för att öka utbudet och öka rörligheten, säger hon och fortsätter:

    – Jag tänker att det klart det vore gynnsamt om det fanns någon typ av stimulans för att öka bosparandet. Bostadsrätter har ökat med 6 procent det senaste året i riket. I innerstaden i Göteborg har det ökat med 8, i regionen 14 procent. Om man tittar på prisutvecklingen på ettor så slår den det, det är en enorm prisutveckling på just ettor. Mellan 2012 och 2015 steg priset med 60 procent, sen dess har det stigit ännu mer. Om man ska köpa en lägenhet som ung krävs det otroligt mycket sparande.

     

    Lennart Weiss avslutade passet med en liten inblick i den rapport som Veidekke släpper på ämnet snart:

    – Vår konjunkturrapport visar att vi är väldigt nära taket för bostadsbyggandet i Sverige. Risken för en politiskt lagad byggkrasch är stor – om man ser till alla de åtgärder som är på gång.

    Maria Nordlander

    1 kommentarer

    1. M Stevenson 2017-04-08

      Många fler än vad man skulle tro har råd att efterfråga de bostäder som byggs. Om banker inte hade så strikta regler när det gäller inkomst och inte var så rädda för b-ordet (bidrag), skulle långt fler kreditvärdiga människor än idag få bolånelöfte och bolån.

      Om du är en student med CSN b-ord som ansöker om bolån eller bolånelöfte på någon av de bolånekalkyler jag har tittat på online, får du automatiskt nej oavsett hur din ekonomiska situation ser ut i övrigt. Du kan ha en halv miljon på banken eller föräldrar som är beredda att ge dig det, du får nej ändå. Kalkylen frågar inte efter tillgångar. Är inte det en stor brist? Hur kan en bank göra en bedömning om risken att en person inte kommer att kunna betala av ett lån utan att veta om de har pengar på banken eller inte? Du (studenten med tillgång till en halv miljon) kan vara beredd att använda 400 000 till kontantinsatsen för en lägenhet som kostar 700 000, och ha kvar 100 000 för att använda till reparationer och andra oförutsedda avgifter. Med så stor kontantinsats är du inte så känslig för framtida räntehöjningar. Om månadsavgiften är låg dessutom, tycker jag inte man kan säga att den här personen inte har råd att efterfråga en bostad. Men banken tycker det.

      Frågan om tillgångar är också viktig när det gäller personer som har oregelbundna inkomster, en annan kategori som brukar få ett nej automatiskt. Det känns också onödigt hårt, speciellt med tanken på att den här arbetsformen har vuxit så mycket de senaste åren. Om du har ett antal tiotusen på banken, spelar det ingen roll om din inkomst är för liten en månad, det behöver inte påverka dina räntebetalningar. Det går att klara av boendekostnaden med mindre pengar på banken också. Alla köper inte busskort och kläder varje månad. Många har släkt eller vänner som kan låna ut småsummor då och då. Jag tycker det borde vara mindre fokus på minimiinkomst och mer fokus på hur varje individ har faktiskt klarat av att betala sin boendekostnad. Varför inte be att få titta på gamla kontoutdrag? Om du har klarat av att betala dina boendekostnader i tid helst med autogiro i ett antal år, är sannolikheten stor att du kommer att fortsätta att göra det om summan är ungefär densamma. Jag tror inte att det är ovanligt att personer som får nobben av banken, som enligt deras kalkyler inte har råd att efterfråga en ägd bostad, måste vända sig till andrahandsmarknaden för hyresrätter där de kan kan vara tvungna att betala mycket mer varje månad.

      En annan sak bolånelöfteskalkyler inte brukar fråga efter är om kunden har arbetslöshetsförsäkring. En höginkomsttagare utan bra arbetslöshetsförsäkringar kan vara tvungen att leva på en liten bråkdel av sin tidigare inkomst om han eller hon blir av med jobbet, och ha väldigt svårt att betala räntekostnaderna. Det innebär en stor risk för banken.

      Jämför den risken med risken i att ge bolån till en pensionär med bostadstillägg.

      Om du är pensionär med låg inkomst kan du få bostadstillägg på upp till ca 5000 kr i månaden. Bostadstillägg gäller för både hyresrätter och ägda boenden (dock inte för amorteringskostnader). En vanlig löntagare kan bli arbetslös och förlora en stor del av inkomsten som sagt. Men en pensionär kan aldrig bli yngre än 65 år, och plötsligt inte längre vara berättigad till bostadstillägg, om inte vissa omständigheter drastiskt förändras. Då måste risken för banken att låna ut vara extremt liten. Bostadstillägget blir då en faktisk, pålitlig, extra inkomst som kan göra att vissa pensionärer kommer över 18 000 krs gränsen. Får de bolån då? Nej, bostadstillägg är ett b-ord och får inte räknas som inkomst.

      En samhällsekonomisk konsekvens av de här överförenklade kalkylerna är att hyresrättsbristen förvärras. Kreditvärdiga människor som vill och kan äga sin bostad bor ofrivilligt kvar i sina gamla hyresrätter istället för att lämna över dem till någon som behöver dem mer.

      Det är synd om unga kreditvärdiga par måste vänta tio år innan de är fast anställda med rätt sorts inkomster innan de kan få börja en bostadskarriär. Vissa fullt kreditvärdiga kommer aldrig att kunna ta det första steget.

      Hans Lind, nyligen pensionerad professor i fastighetsekonomi, skriver i boken Åtkomliga Bostäder att dessa extremt hårda regler för utlåning till låginkomsttagare är ekonomisk diskriminering, och att diskrimineringslagen behöver kompletteras för att ta itu med det.

      Jag har svårt att förstå hur bankerna själva resonerar. De utestänger en massa människor som kunde ha varit bra kunder och begränsar sina möjligheter till att tjäna pengar.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x