+
  • Från fastigheter till samhällsinfrastruktur?

    PUBLICERAD 2017-04-18 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-04-20 23:02

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Sveriges befolkning växer och i takt med det behovet av en kraftig utbyggnad av samhällsinfrastruktur och utmaningarna för de aktörer som idag bär ansvaret för infrastrukturinvesteringar. Genom uteblivna investeringar har Sverige under flera decennier dragit på sig en betydande infrastrukturskuld, en skuld som växer med dagens låga investeringsnivåer. För att klara investeringsbehovet behövs en breddning av den offentliga sektorns finansiering av infrastruktur. Två statliga utredningar kring finansiering av offentlig infrastruktur kan ses som ett steg på vägen mot att privata investerare ges möjlighet att investera i samhällsinfrastruktur samt ett tydligt tecken på att staten ser behovet att finna nya finansieringsformer.

    För att ett samhälle ska fungera krävs infrastruktur. Med infrastruktur syftas en underliggande struktur eller system som används dagligen av samhället. System för transport av varor, människor, energi och information är kanske framför allt förknippade med begreppet men till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. Denna senare kategori huserar en viktig del av infrastrukturen som vård, skola, omsorg och rättsväsende och kallas ofta för social infrastruktur. Det relativt nyligen myntade begreppet samhällsfastigheter kan alltså i stor utsträckning ses som en snävare synonym till begreppet social infrastruktur medan samhällsinfrastruktur inbegriper såväl teknisk som social infrastruktur i dess vidaste mening.

    Ett sammanlänkande karakteristiskt drag för infrastruktur är att de stödjer och möjliggör några av de mest efterfrågade funktionerna i ett samhälle. I kombination med att infrastruktur ofta utgör naturliga monopol som ger ägaren av infrastrukturen en fördelaktig situation med låg eller ingen konkurrens är det inte någon slump att investeringsintresset är stort bland privata aktörer. Det råder inga tvivel om att flera aktörer på marknaden letar efter långsiktiga placeringar med låg risk och är villiga att betala bra för avkastning som garanteras av offentliga aktörer.

    Inom såväl energi som social infrastruktur är privata investeringar sedan en tid tillbaka ett naturligt inslag och där är finansiering via brukaravgifter eller hyresförhållanden vanliga. Inom social infrastruktur eller samhällsfastigheter har vi sett en kraftig utveckling under de senast fem, sex åren och ett stort investeringsintresse från såväl institutionella aktörer som bygg- och fastighetsbolag. Andelen offentliga säljare ökar där kommuner och landsting med stora investeringsbehov har sett positivt på att dela investeringsbördan och en ökande förståelse och acceptans för att privata aktörer har möjlighet att uppnå en högre förvaltningseffektivitet, riskspridning och andra stordriftsfördelar, vilket balanserar det faktum att privat kapital ofta har högre avkastningskrav på sin investering. Är vi på väg mot ett nytt glödhett investeringssegment på svensk fastighetsmarknad? För samhällsinfrastruktur i dess vida mening finns minst lika goda förutsättningar som inom segmentet samhällsfastigheter.

    Åsa Henninge
    Analyschef NAI Svefa

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Läge för öronmärkning?

    Fastighetsmarknad, Rekrytering En grundläggande pusselbit för att arbetsmarknaden ska fungera är att människor utbildar sig – gärna till de yrken som behöver arbetskraft. Var ligger ansvaret för att matchningen blir rätt? Måste branschen bli bättre på att själva påverka utbildningarna? Fastighetsnytt träffar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

  • Gapet till marknadshyror har inte ökat

    Tomas Pousette Hyrorna i Stockholm skulle i genomsnitt höjas med 25-35 procent om marknadshyror infördes. Gapet mellan marknadshyror och faktiska hyror har emellertid inte ökat under de senaste 50 åren. Det visar en rapport som gjorts på uppdrag av Finanspolitiska rådet.

  • NCC säljer logistikprojekt i Upplands Bro

    Logistik/Lager Byggjätten NCC säljer Önskebrunnen i Brunna till NREP Logicenters för ett fastighetsvärde om cirka 150 miljoner kronor.

  • ANNONS
  • Stigande skulder oroar Riksbanken

    Ekonomi Hushållens lån uppgår till 3 784 miljarder kronor där nästan 80 procent utgörs av bostadslån i bank och bostadsinstitut. Riksbanken varnar för att hushållens höga skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten.

  • ANNONS
  • Trianon köper Entré

    Transaktioner - Syd Malmöbaserade fastighetsbolaget Trianon har köpt det problemtyngda köpcentret Entré i östra Malmö från tyska Commerz Real i en mycket överraskande affär.

  • Ny vd på Stenungsundshem

    Rekrytering, Väst Ted Lärnhem blir ny vd på Stenungsundshem. Han efterträder därmed Ulf Lindén som lämnade bolaget för rollen som marknadsområdeschef på Platzer i början av året.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x