+
Åsa Henninge.
  • Från fastigheter till samhällsinfrastruktur?

    PUBLICERAD 2017-04-18 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-04-20 23:02

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Sveriges befolkning växer och i takt med det behovet av en kraftig utbyggnad av samhällsinfrastruktur och utmaningarna för de aktörer som idag bär ansvaret för infrastrukturinvesteringar. Genom uteblivna investeringar har Sverige under flera decennier dragit på sig en betydande infrastrukturskuld, en skuld som växer med dagens låga investeringsnivåer. För att klara investeringsbehovet behövs en breddning av den offentliga sektorns finansiering av infrastruktur. Två statliga utredningar kring finansiering av offentlig infrastruktur kan ses som ett steg på vägen mot att privata investerare ges möjlighet att investera i samhällsinfrastruktur samt ett tydligt tecken på att staten ser behovet att finna nya finansieringsformer.

    För att ett samhälle ska fungera krävs infrastruktur. Med infrastruktur syftas en underliggande struktur eller system som används dagligen av samhället. System för transport av varor, människor, energi och information är kanske framför allt förknippade med begreppet men till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. Denna senare kategori huserar en viktig del av infrastrukturen som vård, skola, omsorg och rättsväsende och kallas ofta för social infrastruktur. Det relativt nyligen myntade begreppet samhällsfastigheter kan alltså i stor utsträckning ses som en snävare synonym till begreppet social infrastruktur medan samhällsinfrastruktur inbegriper såväl teknisk som social infrastruktur i dess vidaste mening.

    Ett sammanlänkande karakteristiskt drag för infrastruktur är att de stödjer och möjliggör några av de mest efterfrågade funktionerna i ett samhälle. I kombination med att infrastruktur ofta utgör naturliga monopol som ger ägaren av infrastrukturen en fördelaktig situation med låg eller ingen konkurrens är det inte någon slump att investeringsintresset är stort bland privata aktörer. Det råder inga tvivel om att flera aktörer på marknaden letar efter långsiktiga placeringar med låg risk och är villiga att betala bra för avkastning som garanteras av offentliga aktörer.

    Inom såväl energi som social infrastruktur är privata investeringar sedan en tid tillbaka ett naturligt inslag och där är finansiering via brukaravgifter eller hyresförhållanden vanliga. Inom social infrastruktur eller samhällsfastigheter har vi sett en kraftig utveckling under de senast fem, sex åren och ett stort investeringsintresse från såväl institutionella aktörer som bygg- och fastighetsbolag. Andelen offentliga säljare ökar där kommuner och landsting med stora investeringsbehov har sett positivt på att dela investeringsbördan och en ökande förståelse och acceptans för att privata aktörer har möjlighet att uppnå en högre förvaltningseffektivitet, riskspridning och andra stordriftsfördelar, vilket balanserar det faktum att privat kapital ofta har högre avkastningskrav på sin investering. Är vi på väg mot ett nytt glödhett investeringssegment på svensk fastighetsmarknad? För samhällsinfrastruktur i dess vida mening finns minst lika goda förutsättningar som inom segmentet samhällsfastigheter.

    Åsa Henninge
    Analyschef NAI Svefa

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x