+
Foto: Elias Ljungberg.
  • Leva lönsamt eller lönsamt att leva?

    PUBLICERAD 2017-03-02 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-03-03 16:32

    Textstorlek

    Dela med andra



    Hur ska det resoneras när samhällsnytta ställs mot lönsamhet? Ska en nyttoanalys ligga till grund för en satsning på infrastruktur eller finns det långsiktiga värden som smäller högre än att det är plus på sista raden?  Landsbygdens utmaningar diskuterades av en panel under seminariepunkten ”Leva lönsamt eller lönsamt att leva?” på Business Arena Umeå.

    Det talas om att hela landet ska leva, men i ett område som norra Sverige med stora avstånd, är det svårare att uppnå svarta siffror i alla verksamheter.  Enligt journalisten och författaren Po Tidholm är ett av problemen att man i Sverige har outsourcat väldigt mycket och lagt över mycket av ansvaret på marknaden när det gäller byggande, vård, skola, omsorg med mera, och så säger man att marknaden ska ta hand om detta.
    – Och det gör den gärna, i tätbefolkade områden där logistiken fungerar och man har målgrupper, där det är lönsamt. Men man gör det inte på landsbygden för där är det inte lönsamt. Jag möter flera branscher när jag är ute och pratar och jag skulle vilja skicka med att, tänk på att ni är verksamma i en kontext, att ni också är beroende av samhället. Om ni vill bygga och förvalta fastigheter och förränta kapitalet så måste det finnas en kontext, det kan vara samhället, staten eller vi alla tillsammans. Men man kan inte prata sig blå om incitament, skattelättnader, regeluppluckring eller mer spelrum för marknaden, det kommer bara ha marginella effekter om det inte bor människor där som vill hyra eller köpa. Det är den försvunna aspekten i svensk samhällsplanering, säger Po Tidholm.

    Ikläds offerkoftan
    Håller då Sverige på att falla isär? Absolut, menar Po Tidholm, men inte i två delar utan i flera. Vi har storstadsregioner som det går ganska bra för, en rad större städer som det också går ganska hyfsat för och stadsnära landsbygd som det också går hyfsat för det vill säga att man kan pendla in och dra nytta av en nod där det finns en arbetsmarknad och utbud av varor och tjänster. Sedan har man resten av Sverige, det som blev över när man pratat om allt det andra.
    – Den delen av Sverige går det inte bra för, där kan vi konstatera att hälften av Sveriges kommuner har haft negativ tillväxt de senaste 30 åren och tittar vi på landsbygdskommuner så är det två tredjedelar som har negativ tillväxt. Kommunalråd gillar att redovisa positiva siffror vilka har blåsts upp av flyktinginvandring, siffror man inte kan lita på då tyvärr många av dessa personer försvinner från kommunerna. Så det är dessa delar jag pratar om när jag säger att Sverige faller isär.

    Terese Bengard är verksamhetschef på Hela Sverige ska Leva, en organisation som bland annat arbetar med att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Hon håller med till viss del, men menar också att landsbygden ofta hamnar på dubbelbestraffningssidan.
    – Antingen ikläds man offerkoftan där det är så synd om oss, sjukhuset fungerar inte, polisen kommer inte när vi ringer och så vidare. Å andra sidan om man pratar positivt om att landsbygden är på gång så ifrågasätts lönsamheten. Men visst finns det orter som går bra och andra som har problem, sanningen finns någonstans mitt emellan, säger Terese Bengard.

    Förändrad ekonomisk bas
    Men samhället har förändrats och utvecklingen i dag präglas mycket av urbaniseringen med stort fokus på tillväxt. Kan då hela Sverige leva? Inte om man frågar Göran Cars, professor i stadsplanering, KTH.
    – Nej, det tror jag inte. Jag tror att det är en klyscha vi använder för att skyla över det som är de stora utmaningarna. Jag har jobbat större delen av mitt akademiska liv med att titta på utvecklingen i orter i hela Sverige, och man ser ett tydligt mönster av både tillväxt och tillbakagång. För mig är inte detta ödesbestämt på något sätt utan handlar mycket om vad man gör. Tar jag Kiruna som exempel som har tillväxt så är inte förklaringen gruvan, vilket många tror, gruvan har hälften så många anställda i dag som 1970 och ändå växer kommunen. Man har utnyttjat en snabbt växande besöksnäring, forskning och utveckling kopplat till rymden till exempel, då har man skapat en ny ekonomisk bas. Hade man inte gjort det hade Kiruna varit precis som många andra brukssamhällen med konstant stagnation, säger Göran Cars.

    Hur ska man då jobba för att vända en negativ trend, och vilken är statens roll? Självklart har staten ett ansvar, menar Göran Cars, men poängterar att statens viktigaste fråga inte är vad man kan göra i form av subventioner utan det är tillgängligheten som skapar förutsättningarna. Han pekar på Botniabanan som ett utmärkt exempel på vad du får för multiplikatoreffekt på vad du får när du gör en stor infrastrukturinvestering.
    – Det finns två saker som är avgörande för att skapa en positiv utveckling. Det ena är insikten att man har ansvar för platsen, det är uppenbart att på många av våra orter som hotas av avbefolkning så är det så att den traditionella ekonomin försvunnit. Det andra som behövs är support utifrån där jag har den bestämda uppfattningen att mycket av det vi ropar efter i dag som företagskompensationer, att få ett callcenter till kommunen, det är inte räddningen utan det bästa är att förbättra infrastrukturen och tillgängligheten, att både elektroniskt och att fysisk kunna röra sig. Dessa två förutsättningarna i samspel, då har man en möjlighet att förändra och skapa en positiv utveckling, säger Göran Cars.

    Norsk modell
    Det ser helt klart annorlunda ut om vi tittar på vårt grannland, Norge, som Po Tidholm tittat närmare på. Om man bortser från oljan så menar han att Norge har ett mycket mer progressivt skatteutjämningssystem, de fördelar mer pengar till mer saker. Man har en idé om att varje kommun och samhälle ska ha en viss servicenivå och så ser man till att tillhandahålla den servicenivån.
    – Men det spännande med jämförelsen med Norge och Sverige är hur mycket självbilden spelar in. Vi i Sverige haft en berättelse om vårt land, vi gick från att vara en agrar utkantsnation till att bli en stor och stolt exportnation och där hade landsbygden en roll att fylla som den som stod för dessa råvaror vi exporterade, säger Po Tidholm.
    – I dag ser det annorlunda ut, Sverige är ett modernt urbant land som exporterar Spotify, Skype och Zlatans Volvoreklam, i det narrativet har landsbygden ingen roll att fylla längre. Norges självbild däremot, vi är ett landsbygdsland och så råkar vi ha lite städer. Där kan man ta politiska beslut som är orimliga att fatta i Sverige. Det som är själva rubriken för seminariet, det är en ickediskussion i Norge då självbilden är en annan. Medan i Sverige måste varje satsning mot landsbygden prövas mot den här moderna, urbana självbilden och då säger det sig självt vad beslutet blir, fortsätter Po Tidholm.

    Lönsamheten är det vi verkar haka upp oss på i Sverige många gånger men tittar man på BRP per capita så är det länen i de norra delarna av landet som tillsammans med Stockholm håller i taktpinnen.  Så det är inget fel på produktionen, menar Terese Bengard, och det handlar om mat, energi och råvaror, viktiga saker som får landet och fungera. Men då måste det också bo människor här, poängterar hon.
    – I grund och botten är jag övertygad om att, får vi ett Sverige där vi inte håller ihop med stad, landsbygd och allt däremellan så kommer det inte vara lönsamt.

    Mattias Fröjd

    1 kommentarer

    1. Karin 2017-03-03

      Bra att Fastighetsnytt lyfter dessa viktiga frågor för det är verkligen ingen bra utveckling vi ser i Sverige där vissa regioner har stark tillväxt medan andra lämnas att dö.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Foto: Elias Ljungberg.