+
  • Låt föregångskommuner ta täten för det hållbara byggandet

    PUBLICERAD 2017-03-28 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-03-29 15:48

    Textstorlek

    Dela med andra

    Efter en period av akut bostadsbrist har nu byggandet kommit igång i rekordfart. Nyligen beslutade regeringen om ett förslag till Sveriges första klimatlag och att vi år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta är ett gyllene tillfälle för kommuner och byggherrar att ställa om till ett miljömässigt hållbart byggande. Genom att i god tid informera om kommande bindande miljökrav samt ge enskilda kommuner möjligheten att gå före, ökar förutsättningarna avsevärt. Låt oss ta chansen!

    Det som byggs idag kommer att stå kvar i många decennier och långsiktigt påverka såväl miljö som sociala förhållanden. Byggnader står för mer än 35 procent av den slutliga energianvändningen i Sverige och miljöpåverkan från material och byggprocess är stor. Det finns enorm potential till förbättring på dessa områden.

    Det bästa sättet att driva på utvecklingen i rätt riktning är genom tydliga byggregler. EU ställer därför krav på att alla nya byggnader senast 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader, det vill säga ha mycket hög energiprestanda. I år har Sverige äntligen föreslagit den svenska definitionen av en nära-nollenergibyggnad. Det är positivt för branschen att definitionen av nära-nollenergibyggnader är på väg att tillämpas i regelverket. Dessvärre innebär införandet av den nya definitionen inte någon egentlig skärpning förrän år 2021. Den skärpning som sker 2021 gäller främst elvärmda byggnader (se faktaruta).

    När nationella byggregler halkat efter har kommuner spelat en avgörande roll för att driva på det hållbara byggandet. Vid Skanskas nyproduktion av nollenergikvarteret Solallén har kommunens vilja att främja hållbart byggande varit avgörande för att projektet hamnade i Växjö. I Malmö har krav och en genomförd byggherredialog bidragit till höjda ambitioner för byggnadernas energiprestanda och uppmuntrat nya tekniska lösningar.

    Möjligheten för en kommun att ställa bindande krav har varit viktig för utvecklingen. Kommuner som önskat ställa skarpare energikrav har gjort detta vid markförsäljning. Detta har dock stött på patrull, som en del av rådande iver att regelförenkla. Den bakomliggande kritiken att kraven var spretiga och dåligt uppföljda, hade visst fog för sig och en ”stopplag” infördes 2015.

    ”Stopplagen” är dock tvetydig. Vissa kommuner fortsätter att ställa krav, medan andra har fått kalla fötter eller arbetar med olika frivilliga strategier. Lagen har därmed inte enbart inneburit en förenkling av byggreglerna, utan även en del förvirring. När regelverken för byggnader nu ska förenklas ytterligare innebär det en risk för fler ogenomtänkta förändringar, men också en möjlighet att skapa nya regelverk som både förenklar och uppmuntrar föregångare i riktning mot ett mer hållbart byggande.

    Vi föreslår ett system där byggreglernas miljökrav annonseras flera år innan de blir bindande. Sådana framåtsyftande krav har använts i Danmark, där man 2010 annonserade förväntade energikrav för 2015 och 2020 och lät kommunerna ställa kraven i förtid. En rapport visar att detta sänkte kostnaderna för byggindustrins omställning till energieffektivt byggande. Vårt förslag är att kommuner med upparbetad kompetens och erfarenhet inom bygg- och miljöfrågor kan få ställa kommande krav i förtid. Att Boverket redan nu annonserar reviderade krav i byggreglerna för år 2021 är i linje med detta och ett exempel på krav som vissa kommuner borde få möjlighet att ställa redan nu.

    Framåtsyftande miljökrav kan även användas för eventuella kommande regleringar kopplade till byggmaterialens miljöpåverkan. Då kommunala krav i ett sådant system måste ställas i enlighet med framtida nationella krav skapas förutsägbarhet, samtidigt som föregångare uppmuntras. Ett ytterligare sätt för kommuner att främja hållbart byggande kan vara att vid markanvisning sätta högre markpris om projektets mål är att uppnå krav i Boverkets Byggregler; lägre pris sätts om projektet utlovar en högre energi- och miljöprestanda. Detta kan med fördel kompletteras med ett avtal så att mellanskillnaden i markpris betalas tillbaka om målen inte nås.

    Hur länge har Sverige råd att vänta innan vi ställer om till en byggsektor som klarar att nå nationella och globala klimat- och miljömål? Att låta föregångskommuner implementera framtida miljökrav i förtid tillvaratar upparbetad kunskap, möjliggör hållbart byggande och banar väg för övriga aktörer.  Vi uppmanar nationella beslutsfattare att ge kommuner och byggbransch denna förutsättning.

    Josefin Florell, utredare, Passivhuscentrum Västra Götaland
    Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
    Nora Smedby, forskare, Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet
    Åse Togerö, grön utvecklingschef, Skanska Sverige
    Anders Wijkman, före detta ordförande Miljömålsberedningen

     

    Fakta: EU:s direktiv om byggnaders energianvändning och nära-nollenergibyggnader

    • År 2010 antogs det omarbetade Direktivet om byggnaders energiprestanda.
    • Enligt direktivet ska alla nya byggnader i medlemsstaterna vara så kallade nära-nollenergibyggnader senast 2020-12-31. Alla nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter 2018-12-31.
    • Boverket har nyligen presenterat förslag på föreskrifter för nära-nollenergikrav som börjar gälla 2017. Om förslaget antas i sin nuvarande form innebär det energikrav som liknar dagens krav på energiprestanda i BBR. Dessa ska gälla från april 2017 till 2021. Primärenergifaktorn för elenergi kommer att vara 1,6 under de kommande fem åren.
    • Från 2021 skärps kraven, framför allt för elvärmda byggnader då primärenergifaktorn för el höjs till 2,5.

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Risken i kommersiella fastigheter har ökat

    Fastighetsmarknad, Opinion Riksbanken publicerade 2011 en rapport om ”risker på den svenska bostadsmarknaden”. Vi skrev där ett kapitel om den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Vår allmänna bedömning var att den kommersiella fastighetsmarknaden var i balans. När vi nu tar del av statistik från marknaden för kommersiella fastighetsinvesteringar kan vi konstatera att i vissa segment är direktavkastningskraven nere på nivåer som i ett längre perspektiv inte är hållbara.

  • Staten satsar miljoner på innovation

    Digitalt Regeringen satsar 100 miljoner kronor på Smart Built Environment 2016-2019 och därefter utökas nog budgeten för projektet som fortsätter fram till 2028.

  • Skanska säljer vårdboende

    Transaktioner väst Skanska har sålt ett vårdboende i Angered, Göteborg, under uppförande för cirka 240 miljoner kronor. Köpare är Northern Horizons vårdfastighetsfond och hyresgäst blir Ambea.

  • ANNONS
  • Norsk ex-minister till SBB:s styrelse

    Börs, Styrelse Samhällsbyggnadsbolaget i Norden har kallat till en extrastämma där en av frågorna blir val av ny styrelseledamot. I kallelsen skriver bolaget att aktieägare föreslagit att styrelsen utökas med en person och att man utser Anne-Grethe Strøm-Erichsen till ny ledamot.

  • ANNONS
  • Nästan tusen nya bostäder i Brunnshög

    Bostäder - Syd Byggnadsnämnden har under torsdagen antagit två stora detaljplaner på Brunnshög, Lund. Planerna gör det möjligt att bygga både bostäder, kontor och service.

  • Lund växer inifrån

    Bostäder - Syd I området runt Öresundsvägen, Västerbro, planeras för en omvandling från industriområde till blandad stad. Byggnadsnämnden har godkänt översiktsplanen för vidare beslut av kommunfullmäktige. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x