+
Irene Wennemo. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.
  • Snabbspår in i branschen

    PUBLICERAD 2017-02-22 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-02-22 16:57

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Arbetslösheten står och trampar samtidigt som de lediga jobben är rekordmånga – speciellt i samhällsbyggnadsbranschen. Hur gör man för att matchningen ska bli bättre? Vi träffar Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

    Sverige slår rekord i antal lediga jobb: just nu finns cirka 120 000 vakanser runtom i landet – en het arbetsmarknad, med andra ord.

    – Om man jämför med den förra uppgången, 2006 – 2007, så är det en ganska bred uppgång. Man rekryterar väldigt mycket olika människor. Även om det är mycket lediga jobb så är det fortfarande ganska lätt att hitta dem på olika hål, säger Irene Wennemo, statssekreterare åt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

    Samtidigt som det finns många lediga jobb finns det alltså fortfarande många människor utan jobb. Den senaste generella siffran ligger på 6,9 procent.

    Att arbetslösheten inte sjunker i takt med att jobben blir fler beror, enligt Wennemo, på att så många kommer in i arbetskraften. Dels genom ungdomskullar som de närmste åren förväntas göra den arbetsföra gruppen 100 000 personer större per år. En ungefär lika stor siffra står nyanlända svenskar för.

    Bland de som är födda i Sverige och är i ”arbetsför ålder”, mellan 25 och 64, är arbetslösheten cirka 3 procent, i den gruppen har arbetslösheten sjunkit snabbt. Bland utlandsfödda har siffran inte sjunkit på samma sätt.

    – Gruppen med utlandsfödda har förändrats väldigt mycket, då en stor del precis har kommit hit. Många av dem har fått uppehållstillstånd och är påväg ut på arbetsmarknaden. Om man ska rekrytera de närmsta åren, vilket många företag behöver, så måste de hitta strategier för att få in folk som nyligen har kommit till Sverige.

    Validera kunskaper
    Irene Wennemo säger att de flesta som kommer har relevanta kunskaper när de kommer till Sverige, men att problemet ofta är att de inte har papper på det. Därför har regeringen och näringslivet de senaste åren satsat på olika former av validering – andra sätt att bevisa sina kunskaper.

    – Vi har lagt mycket fokus på själva valideringen, att fack och arbetsgivare skulle vara överens om vad det är man ska kunna och hur man mäter det. Och det har man faktiskt kommit ganska långt med.

    En annan statlig åtgärd har varit att öppna så kallade snabbspår in i olika branscher. Idén är att många inte behöver en åtgärd, utan ett paket av åtgärder med lite validering, lite komplettering och ”relevanta” språkkunskaper.

    – Nästa fas är att man också måste hjälpa arbetsförmedlingen att hitta personerna. På det lokala AF-kontoret kan de inte vara experter på alla yrken som finns. Därför riktas nu fokus på arbetsgivarna, som måste bli mycket tydligare med vad de vill ha och behöver, och sedan ge vägledning och kött på benen till AF – och säga åt dem att leta efter personer som skulle passa. Sen är det vårt jobb att se till att de gör det också.

    Det finns alltså många lediga jobb, och många arbetslösa. Rent generellt, hur jobbar ni för att bättre matcha de som behöver jobb med de lediga jobb som finns?
    – Det är en klassisk arbetsuppgift för arbetsförmedlingen, det är det här de ska vara experter på.

    Men enligt Irene Wennemo har Arbetsförmedlingen sedan 90-talskrisen satsat mycket den arbetslösa med ett insatsorienterat arbetssätt.

    – Nu håller man på och försöka styra om och försöka fokusera mer på arbetsgivarna – vad behöver de? Och sedan försöka hitta den som har kortast väg dit. Det är ett nytt arbetssätt där man behöver jobba mycket närmare företagen.

    Under hösten initierade bostadsminister Peter Eriksson (MP) en utredning där två samordnare skulle belysa hur kompetensförsörjningen inom bostadsbyggandet kan säkras till år 2025. Utredningen presenterades precis innan jul och kom bland annat fram till att det kommer att vara nödvändigt att komplettera med och att stimulera fortsatt tillgång till arbetskraft från andra länder eftersom ”det inte finns förutsättningar att genom inhemska åtgärder säkra den kompetens som krävs”. Dessutom kom man fram till att sjukskrivningarna ökar, att personalomsättningen är hög och att processer fördröjs till följd av personalbrist.

    – Tanken med de kompetensförsörjningssamtal som statsministern bjöd in till i höstas var just att se lite brett på det. Jag tror att man behöver göra något både i utbildningssystemet och i arbetsmarknadspolitiken. Sen har vi jobbat väldigt bra tillsammans med Peter Eriksson, bland annat när vi tog fram samordnarna där en skulle vara en person som verkligen kunde branscherna och en som kunde utbildningssystemet.

    Vad kan staten göra? Finns det några fler branschspecifika åtgärder i pipen?
    – Byggbranschen har varit lite trög när det gäller snabbspår, men nu är det på gång. Sen måste man inse att de måste rekrytera många – de som kommer från gymnasieskolan kommer inte att räcka. Då måste man hitta smarta sätt som gör det lättare att komma in i branschen. För oss gäller det att sätta press på att det sker.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x