+
Foto: Anna Bristrand.
  • Börsåret 2016 – emissionernas år

    PUBLICERAD 2016-12-23 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2017-01-03 15:03

    Textstorlek

    Dela med andra

    När börsåret 2016 sammanfattas är det svårt att sätta fingret på någon tydlig trend. Det har varit toppar och botnar, bolag har tillkommit i en lite långsammare takt än tidigare och kapital har rests. Det har kort och gott varit ett ganska normalt börsår med en fortsatt positiv trend.

    Om 2015 var ett rekordår vad gäller nynoteringar, 15 nya samhällsbyggnadsaktier togs upp för handel på Stockholmsbörsens olika marknadsplatser, så har 2016 varit lite närmare ett genomsnittsår, som vi har blivit vana vid de senaste åren. Sammanlagt har sju bolag med huvudverksamhet inom samhällsbyggnadssektorn gjort entré på börsen och ytterligare ett kommer att tillkomma när Ilija Batljans bolag Samhällsbyggnadsbolaget i Norden kommer in via köksvägen början av 2017. Av de sju bolagen har två gått direkt in till huvudlistan, bostadsutvecklingsbolaget Bonava som knoppades av NCC i juni och byggbolaget Serneke som gjorde en uppmärksammad entré i slutet av november.

    De två bolagen har fått olika resor, Bonava noterades när marknaden fortfarande var på väg upp, opåverkad av allt som Brexit och Trump heter, medan marknaden har stått och stampat något sedan Serneke kom in.  Bonava har följaktligen stigit med 29 procent sedan börsintroduktionen men Serneke har fallit med 5,5 procent sedan sin introduktion. Dessutom har bolagets stabilitetsgarant, Carnegie Investment Bank, vid flera tillfällen behövt vidta stabiliseringsåtgärder, det vill säga göra ingrepp på marknden för att hålla upp aktiens kurs. De flesta bolag har stabilitetsgaranter vid börsintroduktioner, under de 30 första dagarna efter introduktionen kan man då gå in och göra stödköp ifall aktien faller för mycket, men det händer ytterst sällan att dessa behöver vidta åtgärder. I början av december låg Sernekes kurs på 93,5 kronor vilket kan jämföras med stängningskursen första dagen, 110 kronor. Det är ett fall med 15 procent varför stabiliseringsåtgärder nog var befogade.

    Övriga fem bolag har gått in på Stockholmsbörsens tillväxtmarknad First North och levt en ganska anonym tillvaro, med undantag för Ängelholmsbaserade Brinova Fastigheter som anslöt till börsfamiljen i slutet av tredje kvartalet. Med börsveteranen Per Johansson, tidigare vd i Dagon och Tribona, i spetsen och huvudägarna Erik och Erik, Paulsson och Selin, i bakgrunden kan man ana att Brinova är ett bolag med en tydlig tillväxtstrategi och de ekonomiska musklerna för att förverkliga strategin. Stalltipset är att Brinova kommer att ta klivet över till huvudlistan så snart det bara är möjligt, man måste ha haft en operativ verksamhet i tre år för att kunna komma in i börsens finrum, och att det kommer att vara ett betydligt större bolag än vad det är idag. Att två av börsens starkaste fastighetsprofiler går ihop i detta bolag är både spännande och intressant. Tillsammans har de börsnoterade tillgångar som sett till fastighetsvärde överstiger 250 miljarder kronor och det blir kul att se huruvida de bestämmer sig för att utöka samarbetet.

    Kopia av Diagram Annal 2016.xlsx

    Brexit och Trump
    Två stora omvärldshändelser som var för sig hade kunnat få börsen på fall, även om ingen av dem mäktade med att slå benen undan den räntedopade marknaden, är Brexit-omröstningen i Storbritannien och presidentvalet i USA. Utfallet av båda blev det oväntade och nervositeten var stor i kölvattnet, mest för att ingen vet egentligen vilka följder valen kommer att få. Osäkerhet är gift för investerare och således tydde mycket på att marknaden skulle dyka men det har den inte gjort. Sannolikt har den rekordlåga räntan en del i förklaringen, pengar är så gott som gratis och riskviljan stor, men hursomhelst kan vi bara konstatera att aktiemarknaden generellt har valt att ta fasta på det positiva.

    Således toppade såväl Stockholmsbörsens fastighetsindex som Fastighetsnytt bredare samhällsbyggnadsindex, FSBX, i början av september, tre månader efter Brexit-omröstningen och två månader innan presidentvalet i USA. Därefter föll de ganska brant för att sedan börja stiga igen efter presidentvalet, när ovissheten om utfallet var skingrad. Hittills i år (21 december) har börsens index stigit med 5,3 procent och FSBX med 8,8 procent (notera att här pratar vi om prisindex (PI)).

    De aktier som stigit mest i år D. Carnegie & Co. som stigit med 60 procent och Oscar Properties som trotsat alla rykten och stigit med 58 procent. En handfull aktier har fallit, däribland de senaste årens success story, Balder som fallit med 18 procent.

    Viktigt att ha hö på loftet
    Det finns en rimlig förklaring till det, dels har Balder haft en helt osannolik resa på börsen senaste åren som skildrades i fjolårets börsannal, dels har man som så många andra bolag tagit in nytt kapital för att finansiera förvärv. 2016 kommer ju att gå in i historien som det största transaktionsåret någonsin och transaktioner måste man ju så klart finansiera. En del av finansieringen kommer via obligationsmarknaden och banklån och där har det ljusnat till en del men lånefinansiering måste kompletteras med eget kapital. Är man aggressiv på transaktionsmarknaden måste man förr eller senare ta in eget kapital via emissioner.

    Emissioner har verkligen varit en minitrend i år och både de stora och de små har tagit in kapital, antingen via apportemissioner eller riktade nyemissioner eller bara generella emissioner. Balder finansierade sitt förvärv av IA Hedin Fastighet genom en kvittningsemission av tre miljoner nya aktier, Castellum emitterade en hiskelig massa aktier som en delfinansiering av Norrporten-affären, och Platzer tog in nytt kapital för att betala för Volvo-fastigheterna på Hisingen.

    Bolag i Paulsson-sfären tog in kapital; Diös, Platzer, Catena och Brinova i vissa fall för finansiering av specifika affärer. Som Erik Paulsson uttryckte det i samtal med Fastighetsnytt så är det viktigt att alltid ha hö på loftet. Även FastPartner och Victoria Park använde sig av riktade nyemissioner för att bredda sina ägarbaser och ta in kapital.

    Vad vill Blackstone?
    Slutligen, de stora affärerna. Castellums köp av Norrporten kommer att diskuteras i en annan annal, det var ju årets största affär och den näst största någonsin och har en stark börskoppling och en annan sådan är amerikanska investmentjätten Blackstones köp av en majoritetsandel i D. Carnegie & Co. Efter att man under hösten lagt ett budpliktsbud äger man mer än hälften av kapitalet i det anrika fastighetsbolaget men det om kanske är mer intressant i det sammanhanget är frågan om vad Blackstone har i kikaren.

    2016 har varit ett händelserikt år och 2017 lovar att bli det också. Intressant blir att följa Ilija Batjlans framfart och hur han tas emot av aktiemarknaden och en viktig fråga som kan ge svallvågor in på börsen är paketeringsfrågan som sätts på sin spets i mars. Och vad kommer egentligen med räntan, det får utan tvekan anledning att återkomma till.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x