+
Illustration: Petter Furå.
  • Hur säker är den smarta staden?

    PUBLICERAD 2016-11-28 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2016-12-01 15:26

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2016. Fokus i numret var just digitalisering, hur den ser ut och vilka konsekvenser den får för branschen.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Vi går mot en allt mer digital framtid och blir samtidigt allt mer exponerade mot brister i systemen. Det leder till att IT- och driftsäkerhet hamnar i fokus.

    Tänk er om kaffet alltid var färdigbryggt och varmt när vi vaknar på morgonen eller kommer hem från jobbet. Brödet rostat, tvättmaskinen klar, huset dammsugit och gräsmattan klippt. Egentligen är alla dessa utopiska önskemål redan tillfredsställda. Det har länge funnits kaffemaskiner och tvättmaskiner som går att ställa in på tid och robotdammsugare eller gräsklippare är ju redan verklighet. Tänk er då om man istället, antigen via mobilen eller till och med klockan, skulle kunna be kaffebryggaren avvakta med att brygga kaffet för att man sitter fast i bilkö. Ännu hellre, om bilen kunde på egen hand meddela kaffebryggaren om att vi står i kö och du får avvakta med kaffet.

    Allt det där kan ni säkert tänka er, och det har ni säkert redan gjort ett antal gånger. I alla fall på vissa delar av det. Det kallas för Sakernas internet, eller The internet of things, som det heter på engelska, ofta förkortat IoT, och det är en integral del i fenomenet smart stad. Att vi kan kommunicera med våra hushållsapparater är ingen ny tanke men det är nu det händer, i någon utsträckning. Det finns nämligen en hel del kvar att göra och inte ens i våra vildaste fantasier kan vi fullt ut inse vart det kommer att leda.

    Tanken är att i det närmaste alla prylar som kräver elförsörjning, allt ifrån brödrostarna till bilarna vi kör och husen vi vistas i, i framtiden kommer att vara utrustade med små sensorer samt en internetuppkoppling, antingen via kabel eller trådlöst. Sensorerna gör att prylarna kan läsa av sin omgivning och kommunicera, dels med oss via en smarttelefon eller en smartklocka, dels med varandra. Kylskåpet och skafferiet skulle kunna meddela oss om mjölken eller riset börjar ta slut, eller i den bästa av världar till och med självt skicka ett meddelande till butiken som sedan skickar varorna så att de står vid dörren när vi kommer hem. Möjligheterna är oändliga, det är bara vår egen fantasi som sätter gränserna. Eller ja, riktigt så är det kanske inte, någonstans finns det alltid en teknologisk begränsning, i alla fall kortsiktigt, men samtidigt flyttar vi gränserna ju längre teknologin framskrider.

    Den uppkopplade staden är då så mycket mer än vitvaror som snackar med varandra när vi inte är hemma. I den uppkopplade staden kan hela byggnader prata med varandra och de ovan nämnda sensorerna kan effektivisera driften av byggnader, industri, butiker, ja av hela staden. Man kan på ett helt annat sätt än tidigare reglera exempelvis värme- och elförbrukning, man kan effektivisera trafikflöden (ännu mer) och så vidare. Framtidens smarta stad är en hållbar stad och om man håller tungan rätt i mun en effektivare stad. Möjligheterna är som sagt oändliga.

    Driftsäkerhet och strömförsörjning
    Det finns dock en faktor som man inte talar så mycket om och det är själva driftsäkerheten, vilket i fallet den smarta staden är IT-säkerheten. Hela konceptet om den smarta staden bygger nämligen på digitaliseringen eller närmare bestämt på den IT-revolution som ägt rum de senaste 20-25 åren. Det kokar dels ner till att enorma mängder data och information samlas på hög för att kunna specialanpassa den smarta staden till olika individer med olika behov. En gren av detta är det som har fått förkortningen FAANG (Facebook, Apple, Amazon, Netflix, Google) där enskilda bolag sitter på så mycket information om vårt beteende att många säger att de kan förutse våra beslut och handlingar innan vi själva kan göra det. Den andra delen är att själva IT-infrastrukturen fungerar och är säker.

    Om vi börjar med att bortse från IT-skurkar eller till och med cyberkrigsföring i syfte att förlama ett samhälle, så kan vi helt enkelt ställa oss frågan om hur man ska se till att systemen fungerar kontinuerligt. Vi blir nämligen allt mer exponerade mot brister i IT-systemet och driftavbrott kan ha katastrofala följder. Det räcker med att internetuppkopplingen på kontoret är nere i en halvdag för att ett företag ska bli handlingsförlamat. Tänk då hur det skulle bli om den smarta staden skulle bli utan internet och viktiga samhällsfunktioner inte skulle fungera som det är tänkt, eller inte alls. Ambulanser och brandkår som inte larmas eller kommer fram, sjukhusapparater som inte fungerar, pengatransaktioner som inte når sin mottagare och så vidare, allt viktiga led i vårt moderna samhälle.

    Hur ska man se till att nätdriften fungerar utan avbrott? Behöver alla hus i framtiden ha två nätuppkopplingar, en huvudlinje och en latent linje som kopplas in så fort huvudlinjen slutar fungera? Och hur ska man se till att övergången från huvudlinjen till den reservlinjen blir så smidig och snabb som möjligt? En annan viktig faktor är strömförsörjningen. Den digitala staden behöver mer el än vad dess analoga motsvarighet gör. Alla har vi råkat ut för elavbrott och även om de inte är frekventa i storstäderna så krävs det inte mer än en kraftig storm för att tusentals hushåll ska bli utan ström. I Sverige pågår nu arbetet med att gräva ner elledningarna i marken, för att öka säkerheten i elnätet, men det är ett stort arbete som kommer att ta ett antal år och i andra länder har man kanske inte kommit lika långt.

    När det gäller strömförsörjning är det också viktigt att se till att hushållen alltid har tillgång till el. Stänger man av strömmen till ett hushåll kan det redan idag vara besvärligt nog men i framtiden kan effekterna bli ännu värre. Det är därför viktigt, inte bara att se till att elnätet är säkert utan även att elen inte blir för dyr för hushållen och i de fall hushållen inte kan betala sina elräkningar så får man se till att ström finns att tillgå. Att kunna leva i den uppkopplade staden får inte bli en klassfråga, helt enkelt.

    Lockar brottslingar
    Som nämnts ovan lagrar dagens IT-jättar enorma mängder information om både privatpersoner och företag. Den digitala ekonomin, och den smarta staden, bygger på information och det är viktigt att denna information inte hamnar i fel händer. Molnet är ett fenomen som de flesta känner till i dagens samhälle och mycket av den information som lagras idag lagras i molnet. Det är viktigt att denna information är säker, för som många skeptiker och konspirationsteoretiker påpekar så finns egentligen inget moln, endast andras datorer.

    Allt fler brottslingar lockas av brottslighet i cyberrymden och då spelar det ingen roll om det gäller bedrägerier via mail eller att hacka sig in i datorsystem, där det inte bara är för ekonomisk vinning utan även för utmaningens skull man gör det. Vidare kan man på effektivt sätt i krigsföring utnyttja digital infrastruktur, i syfte att förlama motståndaren och eventuellt skapa kaos. Det är därför stater och företag, i synnerhet banker, lägger stora belopp på just IT-säkerhet, och för att lära sig av de bästa anställer man gärna hackers.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x