+
Moderator Claes Elfsberg på scen tillsammans med Erik Niva,Sofia B. Karlsson och Åsa Öttenius. Foto: Elias Ljungberg.
  • Fotbollen Sveriges bästa integrationsverktyg?

    PUBLICERAD 2016-10-07 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2016-10-11 10:35

    Textstorlek

    Dela med andra

    När vi bygger våra städer är det mer än bara bostäder som måste till. De mjuka värdenas roll ska inte underskattas när nya och gamla stadsdelar utvecklas.  Idrottens betydelse som social byggsten i stadsrummet, och kanske mer specifikt fotbollens, behandlades under ett seminarium på Business Arena.

    En av de inbjudna talarna var Aftonbladets fotbollsjournalist Erik Niva som inte tvekade när han fick frågan om han tror att fotboll kan hjälpa ett dåligt bostadsområde att bli bättre.
    – Det tror jag inte, utan det tycker jag mig veta. Sedan finns det olika vägar för att nå dit. Men vi kan ju reda ut den punkten, på ett sätt är det kanske synd att jag är just fotbollsjournalist då det kan låta som jag talar och argumenterar i egen sak. Men jag känner mig ändå ganska trygg i objektiviteten jag kan lägga bakom när jag säger att jag är övertygad om att fotbollen av i dag är världens största, globala kulturfenomen. Det har hänt så mycket i världen att i dag är fotbollen inte bara större än alla idrotter tillsammans, den är större än någon annan kulturyttring. Den är allomfattande och allsmäktig. Det kan man skratta åt och tycka mycket om men det är faktiskt ett faktum som har betydelse över hela världen, hela Sverige och ner i minsta lokalsamhälle och stadsdel, säger Erik Niva.

    Inte utan baksidor
    Sedan poängterade han också att det inte innebär att han tycker att alla ska spela fotboll i alla lägen, och det kanske hade varit bättre om studieförbund hade haft den största dragningskraften, men så ser det inte riktigt ut. Omfamnar då fotbollen alla? Sofia B. Karlsson, med ett förflutet i satsningen Fotboll för alla i AIK, arbetar i dag på Riksidrottsförbundet med jämställdhets- och HBTQ frågor och även med idrottsfrågor på RFSL. Hon tycker att det delvis är så och att fotbollen hjälper till att skapa möten men att det också finns vissa normer som avskräcker andra från att delta. Hon vill se att mer våldsförebyggande undervisning ingår i ledarskapet, speciellt inom manlig lagidrott, och se till att jämställdhetsperspektiv och HBTQ personers inkludering finns med i utbildningar och utbildningsmaterial.
    – Det är en fråga vi måste jobba med, hur vi kan sänka trösklarna för att få tjejerna komma in mer i fotbollsvärlden. I fotbollen frodas mycket bra saker, vi har ju byggt vårt samhälle mycket med idrotten som folkrörelse och gemenskap. Men det finns också ganska starka normer för manlighet och bilder av hur man ska vara som kille. Jag tror att vill man fortsätta bygga samhället och idrotten på ett bra sätt och värna om de värden vi har där så bör vi bli bättre på de här frågorna, säger Sofia B. Karlsson.

    – Det är bra att Sofia är här och kan komplettera min inledande plädering där jag tillåtit mig vara generell och svepande. Jag är övertygad om att fotbollen i grunden är samhällsnyttig, och det är viktigt att ha med sig när man ska värdera. Sedan är det klart att det inte är utan baksidor för den sakens skull. Det har hänt så mycket med det här samhällsfenomenet, det har kommersialiserats och medialiserats. Det är tidigare och tidigare elitsatsningar och på ett sätt starkare normativa roller. Fotbollen bör, och ska problematiseras, och absolut jobba med de saker Sofia berättar om, kommenterade Erik Niva.

    Det finns som sagt baksidor också som påverkar samhället och våra gaturum. I media ser vi ofta nyheter om bengalbränning och huliganism, på vissa håll i världen har man lockats till att flytta ut arenor från de mer centrala delarna av staden för smidigare logistik och kanske för att slippa stök. En lösning som också kan slå fel, tror Erik Niva.
    – Jag kan absolut förstå det men tittar man på England som är ett föregångsland, eller som ligger långt fram i den här typen av utveckling, så kanske stöket försvann från stadskärnan, men mycket annat gick också förlorat. Den lokala klubben, märkte man, var hjärtat i lokalsamhället och genererade folkliv, samhörighet och stolthet. Lyfter man ut detta från stadskärnan riskerar man att bli av med något som kanske är värt mer än det där stöket på söndagarna.

    Idrotten som integrationsverktyg
    Hur tänker man då i Stockholm när det gäller investeringar i idrott? Det handlar mest om bostäder när det pratas samhällsutveckling men det är ju mer som ska till poängterar Åsa Öttenius, fastighetsdirektör, Stockholms stad. Hon ser dock ett behov av att bättre utnyttja ytorna när staden växer.
    – Ska man bygga ett fungerande samhälle måste man givetvis bygga bostäder som det handlar om mycket nu men man behöver bygga allt annat också, skolor, äldreomsorg, kultur och även idrott. Men vi har en historik i Sverige där varje funktion ska ha sin egen yta och det blir inte riktigt ett samhälle som hänger ihop. Man kan se detta ur ett trygghetsperspektiv men jag är också fastighetsperson och tittar på det ekonomiska perspektivet. Vi kommer i Stockholm inte ha råd att bygga olika arenor och planer för olika funktioner, vi måste dela yta och lokaler vilket innebär ett helt annat socialt sammanhang. Vi bygger ett samhälle på ett annat sätt.

    Urbaniseringen omfattar också invandring och flyktingmottagande och i dag är ett stort antal människor i behov av hjälp för att lättare komma in i samhället. Vad idrott betyder för Sverige här och nu är att det finns alla möjligheter att använda fotbollen för att bygga ett bättre land i framtiden, menar Erik Niva, som ser fotbollen som Sveriges bästa integrationsverktyg. Idrotten generellt är väldigt tacksam men fotbollen specifikt och något man med sig redan när man kommer till Sverige, oavsett om de kommer från Eritrea, Syrien eller Afghanistan.
    – Sedan kan jag ju även skicka med, eller konstatera, att det inte är med anläggningen det står och faller. Åker man ut på den svenska glesbyggden och svenska storstadsförorter så talar föreningarna där om att det är resurser, rent personellt, som saknas. Det är oftast enskilda eldsjälar det landar på och de kan inte vara tolkar, traumahanterare och superlogistiker i ett. Vissa kommuner har löst det så att personer som arbetar med flyktingmottagning får arbetstid för att få idrotten och fotbollen att fungera och det tror jag är en väldigt vettig väg framåt.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Risken i kommersiella fastigheter har ökat

    Fastighetsmarknad, Opinion Riksbanken publicerade 2011 en rapport om ”risker på den svenska bostadsmarknaden”. Vi skrev där ett kapitel om den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Vår allmänna bedömning var att den kommersiella fastighetsmarknaden var i balans. När vi nu tar del av statistik från marknaden för kommersiella fastighetsinvesteringar kan vi konstatera att i vissa segment är direktavkastningskraven nere på nivåer som i ett längre perspektiv inte är hållbara.

  • Staten satsar miljoner på innovation

    Digitalt Regeringen satsar 100 miljoner kronor på Smart Built Environment 2016-2019 och därefter utökas nog budgeten för projektet som fortsätter fram till 2028.

  • Norsk ex-minister till SBB:s styrelse

    Börs, Styrelse Samhällsbyggnadsbolaget i Norden har kallat till en extrastämma där en av frågorna blir val av ny styrelseledamot. I kallelsen skriver bolaget att aktieägare föreslagit att styrelsen utökas med en person och att man utser Anne-Grethe Strøm-Erichsen till ny ledamot.

  • ANNONS
  • Lund växer inifrån

    Bostäder - Syd I området runt Öresundsvägen, Västerbro, planeras för en omvandling från industriområde till blandad stad. Byggnadsnämnden har godkänt översiktsplanen för vidare beslut av kommunfullmäktige. 

  • ANNONS
  • Nästan tusen nya bostäder i Brunnshög

    Bostäder - Syd Byggnadsnämnden har under torsdagen antagit två stora detaljplaner på Brunnshög, Lund. Planerna gör det möjligt att bygga både bostäder, kontor och service.

  • Byggmiljoner läggs i fel kassa

    Ekonomi Förra året fick Trollhättan 18 miljoner kronor av staten för att öka bostadsbyggandet, men pengarna har i stället hamnat i kommunens allmänna kassa. Det rapporterar P4 Väst. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Moderator Claes Elfsberg på scen tillsammans med Erik Niva,Sofia B. Karlsson och Åsa Öttenius. Foto: Elias Ljungberg.