+
Lite för många vita, medelåldersmän i den här salen enligt Björn Wellhagen. Skulle det ändras skulle branschens attraktionskraft öka, menar han. Foto: Elias Ljungberg.
  • Hur allvarlig är arbetskraftsbristen?

    PUBLICERAD 2016-09-27 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2016-09-27 15:11

    Textstorlek

    Dela med andra

    Bristen på kompetent arbetskraft har seglat upp som ett av de vanligaste ämnena för debatt i fastighetsbranschen. Både Stockholms stad och Sveriges Byggindustrier vittnade under Business Arena Stockholm om en ”ständig rekryteringsprocess”.

    När bostadsproduktionen ökar verkar de flesta vara ense om att arbetskraften är det som sätter stopp. Det behövs stadsplanerare och arkitekter som skapar förutsättningar för de inom byggsektorn att sedan uppföra husen. I alla led verkar det saknas arbetskraft..

    – Ser jag på vår vardag så är det ganska allvarligt. Vi är i en ständig rekryteringsprocess. Bara det senaste året har vi rekryterat 90 personer. Det finns inte en oändlig mängd personer, det är en begränsad marknad där vi snor av varandra inom kommuner och konsultföretag. Det är någon sorts rotation, också med positiva konsekvenser, men det är begränsat. Vi är ständigt på jakt, säger Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad.

    Bilden delas av Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier. Han menar att 70 procent av deras medlemsföretag uppger att kompetensbrist är deras största problem just nu.

    – Det här målet, att bygga 700 000 bostäder, är orealistiskt med den politik som förs just nu. Rent hypotetiskt, om det skulle gå, skulle vi behöva 40 000 nya personer till 2025, säger Wellhagen.

    Någon måste göra ”tråkgörat”
    Hur ska all den här arbetskraften då lockas till branschen?

    Niklas Svensson tror att det handlar mycket om värderingar och vilka förväntningar som finns i relation till vad man ”blir” på den utbildning man väljer.

    – Vi behöver mycket folk som kan producera detaljplaner, det låter tråkigt, men så är det. Den ”kreativa stadsplaneraren” finns inte så ofta, det handlar om att producera detaljplaner – något som kanske inte låter så glamouröst.

    Han menar att det därför är viktigt att jobba med arbetssätten och bli tydligare med att det finns olika roller.

    – I värsta fall blir det någon slags status i det där, men olika roller gör olika saker – alla är lika viktiga. På utbildningarna tror jag att de flesta tror att de ska bli ”den stora stadsplaneraren”, det klart att det är fint och roligt att jobba med stora projekt som Norra Djurgårdsstaden – men den stora mängden finns i det där huset med 32 bostäder, den där kompletteringsbebyggelsen, säger Niklas Svensson.

    Måste titta utanför branschen
    Björn Wellhagen menar också att det är viktigt att titta utanför Sveriges gränser, och branschens gränser.

    – Det finns utbildningar och arbetskraft utanför Sveriges gränser. Vi måste också försöka validera utbildningar som finns i andra branscher – i vilken mån de kan placeras in?

    Även Niklas Svensson tycker att det finns problem i själva rekryteringsprocessen, som enligt honom ofta blir alltför snäv.

    – I våra annonser är vi ganska snäva på viss erfarenhet och den utbildningen. Men mycket i rollen som stadsplanerare är ju att vara någon typ av process- eller projektledare. Där tror jag att våra annonser i framtiden måste bli mer diversifierade och öppna, och att vi inte bara snävar in på den här branschen.

    De pratar också om att branschen måste jobba på sitt varumärke för att öka sin attraktionskraft.

    Niklas Svensson menar att det har blivit mer attraktivt att jobba som kommunal tjänsteman, men att branschen måste börja profilera sig med sina fördelar.

    Björn Wellhagen håller med.

    – Vi har mycket spännande och roliga arbetstillfällen i vår bransch. Vi vet samtidigt att mångfalden hos oss är ganska begränsad – det finns många vita medelålders män. Därför tror jag att det är viktigt att man får in ett annat tankesätt, inte bara manligt och kvinnligt, utan även från andra kulturer. Där tror jag är ett sätt där vår bransch skulle kunna bli bättre och mer innovativ.

    Maria Nordlander

    2 kommentarer

    1. mårten rönström 2016-09-29

      björn wellerhag ska vara björn wellhagen, ber om ursäkt

      Reply

    2. mårten rönström 2016-09-29

      Märklig debatt. Varje år lämnar ett stort antal tekniker, planerare osv- mer eller mindre ofrivilligt – sina befattninga inom bygg och fastighetsbranschen. Här häller man rätt i vasken en stor ”volym” branschkunskap, erfarenhet av ledarskap, ja senioritet i överhuvudtaget. Samtidigt ojar man sig över hur svårt det är att rekrytera kompetent personal. Att eftersträva en bra personalmix med avseende på kön och kulturell bakgrund är väl närmast självklart. Men att i den mixen även väga in behovet av erfarenhet och kontnuitet verkar helt främmande för de flesta dabattörer. Sånt kallas på vardagsspråk åldersnoja. Något som i jämförelse med andra länder gör svensk arbetsmarknd helt unik – i negativ bemärkelse. Jag tycker man ska skapa en arbetsmarknadsmiljö där de som passerat den officilella pensionsgränsen men som känner att de kan och vill fortsätta leverera i form av kunskap och produktion, ges möjlighet att fortsätta jobba – gärna ”light” i någon form så länge behovet kvarstår. Härigenom skapas ovannämnda kontnuitet samtidigt som den yngre generationen kan ansluta med stöd av erfarna kolleger. Detta skulle sannolikt även motverka den nu närmast hysteriska jakten på att hitta kompetent personal som som bedrivs av olika arbetsgivare och som medför obalans i såväl planering som produktion. Avslutningsvis angående mångfald; Björn Wellerhags kommentar ”många vita medelålders män” är både obehaglig och fördomsfull. Vad vill han egentligen ha sagt med detta?

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Nationellt fokus på arkitektur

    Arkitektur Bostadsdebatten har de senaste åren handlat om hur många, snabbt och billigt bostäder ska kunna byggas. Men hur har den snabba takten påverkat den arkitektoniska kvalitén på det som byggs? Det frågar sig bland annat regeringen – som nu startat arbetet med att ta fram en nationell arkitekturpolicy.

  • Masthuggskajen går ut på granskning

    Bostäder, Väst Detaljplanen för Masthuggskajen, en del av Göteborgs stora stadsutvecklingsprojekt Älvstaden, går ut på granskning under sommaren. 1 200 bostäder och 6 000 nya arbetsplatser ingår i planen.

  • Regeringen har valt det tuffaste alternativet

    Fastighetsmarknad Regeringen har presenterat ett nytt skatteförslag som bland annat innebär en minskad rätt till ränteavdrag. Förslaget går snart ut på remiss och väntas kunna träda ikraft i mitten av 2018. Fastighetsnytt har ställt fem korta frågor till Ulla Werkell.

  • ANNONS
    • Mengus säljer Sthlm HUB

      Fastighetsmarknad Mengus säljer tomträttsfastigheten Sthlm HUB till Union Investment. Fastigheten på Vasagatan 12 mitt emot Stockholms Centralstation, som köptes av Mengus i december 2014, är fullt uthyrd. De största hyresgästerna är Daniel Wellington, Cerner och Meritmind.

    • Castellum satsar på digitalisering

      Kontor Castellum initierar ett pilotprojekt som drivs av det egna innovationslabbet Castellum Next20 och sjösätts inom kort. Förhoppningen är att förenkla livspusslet för de 250 000 människor som arbetar i bolagets 700 fastigheter.

  • Regeringen: ”byggrätter ska bebyggas”

    Bostadsfrågan Regeringen startar en ny utredning som ska säkerställa att byggrätter som redan finns i detaljplaner också bebyggs. Utredare blir Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson Nooshi Dadgostar.

  • ANNONS
  • Hyr ut i The Block

    Uthyrning Profi Fastigheter har tecknat hyresavtal med Byggmax om 2 100 kvadratmeter kontor i fastigheten The Block i Solna.

  • JM bygger 240 bostäder i Österåker

    Bostäder JM säljer en fastighet och förvärvar två i Österåker norr om Stockholm. De förvärvade fastigheterna beräknas kunna utvecklas till 240 nya bostäder.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x