+
Bild: Dreamstime.
  • Det bostadspolitiska 2015

    PUBLICERAD 2015-12-22 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2016-02-03 11:35

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det politiska 2015 har på många sätt varit stormigt, även för fastighetsbranschen. I budgeten ligger ”den största bostadspolitiska satsningen på 20 år”, amorteringskravet ser efter många vändor ut att klubbas igenom och flyktingsituationen har på flera sätt satt bostadskrisen på sin spets – och regelverken i rampljuset.

    Under året har spaltmeter efter spaltmeter behandlad bostadspolitiken. Många har varit kritiska och hävdat att politikerna visar på en oförmåga att ta itu med den numera akuta bostadsbristen som finns i landet.

    Även om många har önskar att det hänt mer, har det faktiskt tagits en del beslut under året. Nedan går Fastighetsnytt igenom vad som hänt, och inte hänt, under det bostadspolitiska året 2015.

    Budget och bostadspolitik

    Bostadsminister Mehmet Kaplan. Foto: Fredrik Hjerling.

    Bostadsminister Mehmet Kaplan. Foto: Fredrik Hjerling.

    26 augusti meddelade regeringen att man kommit överens med Vänsterpartiet om att i höstbudgeten satsa en miljard om året till 2019 på upprustning och energieffektivisering av miljonprogramsområden.

    Miljarden fick minst sagt blandade reaktioner från branschen.

    21 september presenterade regeringen sin höstbudget. Den enligt bostadsminister Mehmet Kaplan ”största bostadspolitiska satsningen på 20 år” landade på totalt 6,8 miljarder kronor. Pengarna är fördelade på samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet.

    Bland annat innehåller budgeten för 2016 ett (av många kritiserat) investeringsstöd för hyresbostäder och studentbostäder, på 2,2 miljarder kronor. 1,85 miljarder kronor satsas på stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, och den tidigare aviserade årliga miljarden satsas på renovering och energieffektivisering av miljonprogramsområden.

    I budgeten finns även satsningar för 1,7 miljarder på infrastruktur.

    1 oktober presenterade Mehmet Kaplan ett lagförslag som ska snabba på planprocesserna. Det går ut på att kapa ett led i överklagandekedjan – Länsstyrelsen.

    15 december lämnade Byggkonkurrensutredningen över sitt slutbetänkande till Mehmet Kaplan. Den lyfter bland annat fram att det krävs färre kommunala särkrav för att snabba på bostadsbyggandet.

    Flyktingsituationen

    Janna Valik, generaldirektör på Boverket. Foto: Morgan Karlsson/Boverket.

    Janna Valik, generaldirektör på Boverket. Foto: Morgan Karlsson/Boverket.

    Boverket har lämnat förslag på ett tillägg i PBL, ett undantag som, utöver krig och naturkatastrof, ger möjlighet till undantag från PBL vid ”extraordinära händelser”. Förslaget utreds just nu. Klubbas det igenom av riksdagen innebär det att regeringen kan definiera en extraordinär händelse, och anta ett undantagstillstånd. Skulle det ske, har riksdagen i och med godkännandet av tillägget, givit regeringen mandat att ta ett sådant beslut utan riksdagsbeslut.

    3 november föreslår regeringen lättnader i plan- och bygglagen, PBL, för att ”underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsboenden för Migrationsverkets mottagande av asylsökande”. Regeringen säger att det krävs snabba åtgärder för att snabbt kunna ordna boende för det stora antalet asylsökande som kommer till Sverige.

    4 november lämnade Boverket rapporten ”Boendesituationen för nyanlända” till regeringen. De anser bland annat att staten bör fungera som en katalysator för ett ökat bostadsbyggande för grupper med låg inkomst. Ett av förslagen går ut på att skapa en modell där staten ser till att det byggs bostäder för dessa grupper, ”vilket i praktiken innebär en modell för bostadsbyggande som riktar sig mot specifika målgrupper och inte till alla hushåll” – en form av social housing.

    Amorteringskravet

    Finansmarknadsminister Per Bolund. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

    Finansmarknadsminister Per Bolund. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

    11 mars la Finansinspektionen fram årets första förslag om amorteringskrav. Det gick ut på att nya bolånetagare skulle amortera ner sina bolån till 50 procent av bostadens värde. Amorteringskravet var då tänkt att gälla från och med 1 augusti.

    23 april meddelande Finansinspektionen, efter en turbulent tid med bland annat rusande bostadspriser, att man inte går vidare med amorteringskravet. Beslutet grundade sig bland annat på Kammarrätten i Jönköpings remissvar, som menat att det rättsliga stödet brast, ”Finansinspektionens mandat måste förtydligas” tyckte de.

    20 maj hade finansmarknadsminister Per Bolund och företrädare från de fyra allianspartierna ett möte, där de kom fram till att både regering och opposition ville gå vidare med amorteringskravet.

    12 september meddelade regeringen att de var överens med allianspartierna om att införa amorteringskrav. En promemoria skickades ut under hösten. Enligt planerna skulle amorteringskravet klubbas i riksdagen 1 maj 2016.

    26 oktober meddelade kammarrätten i Jönköping att de säger nej till amorteringskravet – igen. Det nya förslaget fick nej, då rätten menar att det kan strida mot grundlagen.

    Mellan 27 oktober till 17 december inkommer allt fler remissvar. Bland annat meddelar Bankföreningen och Finansinspektionen, inte helt oväntat, att de ställer sig bakom kravet. Den 17 december meddelar slutligen Lagrådet att det godkänner upplägget för att kunna införa ett amorteringskrav. De står fast vid tidsplanen, och vill att ändringen träder i kraft 1 maj 2016.

    Klimatet

    Mehmet Kaplan och Anna Johansson. Foto : Martina Huber/Regeringskansliet.

    Mehmet Kaplan och Anna Johansson. Foto : Martina Huber/Regeringskansliet.

    5 oktober meddelar regeringen att man avsatt två miljarder kronor under mandatperioden till så kallade stadsmiljöavtal. Stödet aviserades redan i vårändringsbudgeten, men i och med beskedet kunde pengarna börja delas ut. Avtalen innebär att kommuner och landsting kan söka finansiellt stöd för åtgärder som leder till ökad kollektivtrafik.

    17 november tillsätter regeringen en utredning om hur bebyggd miljö och markanvändning kan anpassas till ett förändrat klimat. Bland annat ska utredningen svara på om den nuvarande lagstiftningen behöver ändras.

    12 december enas världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal vid klimatmötet COP21 i Paris. Avtalet blir ramverket för ländernas klimatarbete framöver.

    Arkitektur

    Alice Bah Kuhnke. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

    Alice Bah Kuhnke. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

    15 oktober lämnade Christer Larsson, särskild utredare och stadsbyggnadsdirektör i Malmö, sitt betänkande gällande en ny arkitekturpolitik till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Bland annat föreslår utredningen en ny myndighet, som ska utveckla och driva politiken för arkitektur.

    Maria Nordlander

    1 kommentarer

    1. Jonas 2015-12-29

      Det behövs inte en till myndighet för att få bättre arkitektur. Tvärtom, det behövs färre, slå ihop några och lätta på regelverket. Inte en till myndighet som ska förlänga stadsbyggnadsprocessen!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x