Linda Camara och Cecilia Holmström +
Linda Camara och Cecilia Holmström, Tengbom.
  • Agera snabbt och tänk långsiktigt!

    PUBLICERAD 2015-10-17 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-10-19 16:57

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR


    Sverige har en unik möjlighet att hjälpa de som flyr och samtidigt bygga för vårt framtida samhälle. De nödvändiga snabba besluten måste kombineras med långsiktighet, hållbarhet och kvalitet. Dessutom bör regeringen se till att kvalitet och hållbarhet får högre prioritet när LOU tillämpas, vilket föreslås i den nya utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design.

    Tusentals flyktingar kommer till Sverige varje vecka. Gymnastiksalar och hotell görs om till flyktingboenden. I Stockholm byggs nu en 700 kvadratmeter stor tillfällig byggnad för mottagande i anslutning till Centralstationen. Man talar till och med om tältläger. Den akuta situationen kräver snabba och smarta beslut.

    Timingen med presentationen av utredningen för Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design kunde inte vara bättre. Nu mer än någonsin behöver vi komma ihåg vikten av arkitektur och god samhällsplanering.

    Miljonprogrammen kom också till i akut bostadsbrist. Det betraktades då som kostnadseffektivt och funktionellt boende, där rationalitet och upprepning var en del av ett succétänkande. Idag ser vi att mycket glömdes bort: skalan, omsorgen om detaljer och identitet. Nu betalar vi höga kostnader för att rusta upp miljonprogrammen inte bara ur ett byggnadstekniskt perspektiv, utan även ur ett socialt och samhällsbyggnadsperspektiv.

    Då handlade det om att bygga bort bostadsbrist, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Nu ska vi bygga för unga och för dem som flyr från krig och förtryck. I utredningen uppmuntras till ett synsätt där kravet på bostadsbyggande ses som en möjlighet för att öka integrationen, skapa goda livsmiljöer och ett hållbart samhälle. Vi håller med utredaren Christer Larsson när han skriver ”Möjligheten kommer inte tillbaka inom vår livstid – ta den.”

    Det finns en sprängkraft och styrka i arkitektur, form och design som inte tillvaratas i dag. Arkitekters kunskap och kompetens kan bidra mycket mer till att vi i Sverige både kan uppfylla våra höga ambitioner samtidigt som vi har en hållbar samhällsutveckling med minskade demografiska, ekonomiska, sociala och geografiska klyftor.

    Vi behöver mer samverkan och fokus på processen men också en ökad insikt om den goda arkitekturens betydelse, om vad skönhet och omsorg om gestaltningen gör för vårt välbefinnande och vår syn på det samhälle vi lever i. Vi har inte råd att låta bli att tänka på kvalitet och långsiktighet. Vi måste se till att det som planeras och byggs nu bidrar till utvecklingen av det mångkulturella och väl fungerande samhället. Allt annat kommer att bli dyrt på sikt.

    Bostadsbyggandet har länge varit en het fråga, nytänkande och kostnadseffektivitet har efterfrågats i flera år. Industriellt byggande, moduler och billiga material, förenkling av planering och lättnader av lagar och regler är åtgärder som ofta diskuteras. Mycket av detta kan gynna bostadsproduktionen och rätt skött kan vi få innovativa och prisvärda bostäder som utvecklar och bidrar till våra städer. Men vi vill också peka på risker. I tider av akut bostadsbrist ligger det nära till hands att tänka allt för kortsiktigt. Att modulerna blir allt för förenklade, staplade och placerade för segregerat. Att upprepningen och förenklingen dras för långt.

    Det är när kvalitet, långsiktighet och samhällsplanering nedprioriteras eller glöms bort som segregation och utanförskap växer.

    Några av utredningens resultat bör tillämpas omedelbart. Regeringen måste arbeta för att ändra förutsättningarna för upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Så länge pris alltid prioriteras på bekostnad av kvalitet och långsiktig hållbarhet kan vi inte skapa ett gott framtida samhälle. Detta gäller i hela landet. Det är viktigt att stat och kommun bevakar och föregår med gott exempel i detta. Kommuner och beställare behöver också stöd – som utredningen föreslår – i en ny myndighet för gestaltad livsmiljö.

    Arkitekturen har en betydande eller till och med avgörande roll. Det handlar inte om monument eller tak över huvudet. Med god arkitektur skapar vi förutsättningar och de viktigaste verktygen för social hållbarhet, välmående medborgare och konkurrenskraft. Tillväxt och välfärd helt enkelt. Att planera och bygga – med lärdom från historien och insikt om vår framtid – är det viktigaste uppdrag vi har.

    Linda Camara, Kontorschef Tengbom arkitekter Kalmar
    Cecilia Holmström, Bostadsexpert Tengbom arkitekter

    6 kommentarer

    1. Robert Olsson 2015-10-28

      Då är vi överens Cecilia.

      Min invändning var emot att de två lyckade tredjedelarna drogs med i ”fallet”. Tycker inte att vi ska fortsätta låta den misslyckade tredjedelen få vara det enda som förknippas med Miljonprogrammet. Naturligtvis är det den delen som ger mest anledning för reflektion inför den kommande utmaningen att öka takten snabbt på bostadsbyggandet.

      Reply

    2. M Stevenson 2015-10-22

      Stycke 7 i artikeln: Skönhet?

      Reply

    3. Cecilia Holmström 2015-10-19

      Det är helt riktigt att husen som byggdes under miljonprogrammet bestod av 1/3 småhus, 1/3 låga flerbostadshus och 1/3 höghusområden. En del av dessa bostäder har fungerat bra och erbjudit en hög boendekvalitet. Men som arkitekter har vi en skyldighet att ta med oss lärdomar från de områden som inte fungerat lika bra, och som vi därför arbetat med i många år därefter.

      Vi poängterar i vårt debattinlägg vikten av att genomgående arbeta med ett begrepp som kvalitet när vi återigen står inför en stor satsning på att bygga och producera nya bostäder och nya bostadsområden. Vi tror att nivån på kvalitet är avgörande för att motverka segregation.
      Genom såväl många personliga samtal med de boende som genom enkäter har vi liksom andra funnit att man ofta ser en stor, ibland extrem, storskalighet i de områden inom miljonprogrammet som fungerat sämre.
      Dessa områden har oftare svårigheter med orienterbarheten genom likformiga hus. Variationen på byggnadskroppar, fasader och i gestaltning är ofta låg. Vanligtvis saknas varma materialval. Vi finner här oftare slutna bottenvåningar utan markkontakt med otrygga källarplan. De är oftare trafikseparerade, en god tanke, men som tyvärr lätt skapar utanförskap och försvårar för leveranser, angöring för äldre och handikappade samt minskar trygghet för barn på gångbanor, där man allt som oftast tvingas köra. I vissa fall försvåras även utrymning och släckningsarbete vid exempelvis brand. Många av de stadsdelar som inte fungerade lika bra från miljonprogrammet är också isolerade enklaver. De är inte är kopplade till närliggande stadsdelar och har därför svårigheter att integreras med dessa. Integrationen med närområden har stor påverkan på utvecklingen av ett bostadsområde över tid. Vi ser också att ägandet och förvaltningen av den här typen av områden oftare står med stor underhållsskuld. Inget av ovan finner vi gynna integration. Inget av ovan finner vi visar på människans lika värde.
      Allt detta sammantaget, kvaliteten i utformningen av byggnaderna från början, kvaliteten i utformningen av stadsdelarna, dess utemiljöer och av trafiksystemet likaväl som kvaliteten i ägandet och förvaltningen har bidragit till att göra dessa områden segregerade. Det gäller en del av miljonprogrammets flerbostadshus. Men inte alla.
      Därför måste vi tänka efter innan vi inom branschen tvingas in i snabba, nya, kortsiktiga lösningar, där vi ibland märker tendenser till att arkitektens insats minskar mer och mer för att minska kostnader. Vi måste lära av de misstag vi gjort tidigare, men vi måste självklart i lika hög grad ta vara på de framgångar som också finns i andra delar av miljonprogrammet, i egnahemsrörelsen eller andra viktiga strategiska insatser som gjorts historiskt för att bygga bort tidigare bostadsbrist i Sverige.
      Internationellt sett står vi i Sverige för en hög kvalitet i utformningen av våra bostadsområden. Vi vill att vi fortsätter med det och vi vill att vi skapar bostadsmiljöer som säkerställer människors lika värde långsiktigt oavsett bakgrund. För varje ny bostad vi ska skapa har vi bara en chans att göra det! En chans att göra framtiden lite bättre – för alla!

      Reply

    4. Robert Olsson 2015-10-19

      Delar uppfattningen att det finns mycket förbättringspotential i Sverige angående processen att skapa bostäder. Vi har för många flaskhalsar som bromsar, och i vissa fall stjälper, projekten.
      I den allmänna uppfattningen var Miljonprogrammet ett misslyckande och bara förknippat med områden som Rinkeby, Hammarkullen och Rosengård. Jag trodde dock (och hoppades) att en insatt yrkeskår var mer pålästa, denna debattartikel påvisar motsatsen.
      Två tredjdelar av alla hus som uppfördes under Miljonprogrammet var 3 våningar eller lägre. Folk flyttade från stampade jordgolv till funktionella bostäder som än idag erbjuder bra bostäder. Husen uppfördes för 40-50 år sedan så att de behöver rustas upp nu är inte särskilt konstigt.
      Naturligtvis ska vi inte bortse från de fall där man misslyckades med att skapa goda utomhusmiljöer och bidrog till segregationen men låt inte detta stå som en symbol för hela Miljonprogrammet.

      Reply

    5. mårten rönström 2015-10-19

      Än en gång: Ett av de mest onödiga förslag jag läst. Arkitekturen är fri konstform som ska skapas av fria yrkesutövare i samspel med sina brukare, dvs boende, företagare och alla andra som vistas inom ramen för den av arkitekturen formade miljön. Det har inget som helst med integration att göra. Och riksarkitekt. Karl XI säger: Äntligen!. Nej, förpassa förslaget till papperskorgen så snabbt som möjligt.

      Reply

    6. Rafael Ospino 2015-10-18

      HUR MÅNGA MILJONPROGRAM HAR FUNNITS?
      Det finns mycket missuppfattningar om de hus som uppfördes under denna period. ”Miljonprogrammen”? Hur många har det funnits? Ett enda, väl?
      Många tror dessutom att miljonprogrammet enkom bestod av stereotypa höghuslimpor i förort, men faktum är att en tredjedel var enfamiljshus.
      Som en jämförelse kan nämnas att av de bostäder som byggts i år är bara en sjättedel i småhus. Det innebär att miljonprogrammet var en av de största epokerna för villabyggande i Sverige.
      Vidare låg långt ifrån alla i förort. Det kanske finns en och annan som minns 60- och 70-talets rivningar av stadscentra?
      I Stockholmsområdet, där en självbyggd arbetarbostad om 60 kvadratmeter från 30-talet lätt springer upp i sex-sju miljoner, kostar ledigt miljonprogrammets mexitegelvilla idag åtta miljoner och bebos troligen inte av håglösa analfabeter med nio barn.
      Hus är hus och demografi något helt annat.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Hasselgren

    Pålitlig politik underpresterar

    Bostadsfrågan, Opinion Ingen hade väl egentligen förväntat att det politiska systemet nu plötsligen skulle förmå att lösa de obalanser på bostadsmarknaden som man inte löst under så många år tidigare. Lagom till midsommar levererades också, helt enligt förväntningarna, ett paket med åtgärdsförslag från minoritetsregeringen som i bästa fall inte gör ont värre. Det förefaller osannolikt att förvänta mer från det politiska systemet när det gäller bostäder; nu eller framåt. Det är sannolikt bäst att ställa in förväntningarna lågt även för framtiden.

  • Affär nummer två för Magnolia och SEB

    Fredrik Lidjan

    Bostäder, Transaktioner Magnolia Bostad gör sin andra försäljning för året till SEB:s bostadsfond Domestica II. Försäljningen gäller 300 hyresrätter under produktion i Vallentuna utanför Stockholm.

  • Hyr ut i Port of Gothenburg

    Logistik/Lager, Uthyrning NCC Property Development hyr ut 6 300 kvadratmeter till laboratorieföretaget Fischer Scientific.

  • ANNONS
    • Hyr 13 500 kvm av Kungsleden

      Uthyrning Kungsleden har omförhandlat och tecknat ett nytt 5-årigt hyresavtal med Jobman i fastigheten Njursta 1:21 i Upplands Väsby.

    • Blenda när den är klar. Bild: Eklandia.

      Eklandia hyr ut i Blenda

      Uthyrning Eklandia har tecknat ytterligare ett hyresavtal i kontorsfastigheten Blenda på Lindholmen i Göteborg, som är under uppförande. Hyresavtalet gäller 1 700 kvadratmeter.

  • NP3 tecknar hyresavtal i Borlänge

    Uthyrning – norr NP3 Fastigheter har tecknat ett tioårigt hyresavtal med Dalatrafik AB i Borlänge. Kontoret omfattar drygt 2 000 kvadratmeter och har en årshyra på två miljoner kronor.

  • ANNONS
  • Veidekke och Arcona bygger i Hagastaden

    St Eriks ögonsjukhus

    Fastighetsmarknad Vitartes, som till lika delar ägs av Hemsö och SveaNor, har gett Veidekke och Arcona i uppdrag att bygga ett nytt ögonsjukhus i Hagastaden i Stockholm. Avtalet motsvarar arbeten till en uppskattad volym om cirka 1 miljard kronor.

  • Ny vd på Eskilstuna Kommunfastigheter

    Rekrytering Marica Johansson har av styrelsen utsetts till ny vd för Eskilstuna Kommunfastigheter. Hon kommer närmast från rollen som förvaltningschef på Hyresbostäder in Norrköping.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived
Linda Camara och Cecilia Holmström
x Linda Camara och Cecilia Holmström, Tengbom.