+
Källa: Luleå kommun. Fotograf: Fredrik broman
  • Luleå Hamn ska bli modernast i Europa – men vem ska betala?

    PUBLICERAD 2015-09-03 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-09-07 09:02

    Textstorlek

    Dela med andra


    LKAB behöver öka produktionen för att kompensera de låga järnmalmspriserna. Men då måste också transportkapaciteten via Luleå Hamn höjas betydligt.
    Projekt Malmporten ska göra hamnen till Europas modernaste. Frågan är bara vem som ska betala kalaset.

    Det statliga gruvbolaget LKAB planerar att öka produktionen i Kiruna, Svappavaara och Malmberget med åtskilliga miljoner ton pellets per år. Detta behövs för att hålla omsättningen uppe när järnmalmspriserna sjunkit.

    Förutom storhamnen Narvik i Norge skeppar också LKAB ut 30 procent av sin produktion, runt 6 miljoner ton malm, per år via Luleå Hamn. I första hand vill man höja den nivån till över 10 miljoner ton. Och på sikt ännu mer.

    Men kapaciteten i Luleå är begränsad, framför allt för att farleden är för grund. I dag kan bara fartyg på högst 55 000 ton och ett djupgående på 11 meter ta sig in till kaj. Det är långt under internationell standard, och en begränsning som slår hårt mot framför allt exportföretag som just LKAB och SSAB.

    — Vi får högre kostnader för transporterna än våra konkurrenter. Det sänker vår konkurrenskraft och drabbar våra kunder, säger LKAB:s logistikchef Anders Björnström och pekar på att hamnen i Narvik klarar 27 meter.

    — Kan vi öka djupet i Luleå till 15 meter kommer vi att kunna tredubbla lastkapaciteten. Det innebär både en sänkning av transportkostnaderna och en miljömässigt betydligt mer hållbar lösning, säger Björnström.

    Därför hoppas nu LKAB att Projekt Malmporten, ett miljardprojekt med fem meter djupare farled ända till kaj ska bli verklighet. LKAB och SSAB ingår i projektgruppen tillsammans med Luleå kommun, Sjöfartsverket och Trafikverket. Även EU har sagt sig vara berett att delfinansiera muddringen.

     

    Kiruna_LKAB

    Gruvan i Kiruna. Foto: Mattias Fröjd.

     

    Luleå Hamns vd Henrik Vuorinen tror förstås mycket på projektet.

    — Vi kommer att bli Europas modernaste hamn och kunna erbjuda våra kunder de bästa och effektivaste logistiklösningarna. Malmporten kommer att få stor betydelse för hela regionen, säger han.

    I korthet går projektet ut på att muddra farleden till de dryga 15 meter som krävs för att extremt breda och volymslukande så kallade Östersjömax-fartyg ska kunna gå hela vägen. Det innebär också att vissa klackar, förhöjningar, i Norra Kvarken måste sprängas bort, vilket i sin tur gynnar fler hamnar i norr.

    Även på finska sidan.
    — Muddringen blir gigantisk och kommer att ta flera år, säger Vuorinen och berättar att uppemot 20 miljoner kubikmeter bottensediment i form av lera och annat ska upp.
    Det motsvarar drygt 30 fyllda Globen.

    Förutom en djupare farled avser Luleå kommun att bland annat bygga en helt ny kaj, öka lastnings- och lagringskapaciteten och köpa in större bogserbåtar.

    Totalt beräknas hela projektet kosta runt tre miljarder kronor, varav muddringen går loss på närmare två miljarder.

    — Malmporten är ju primärt ett Malmfältsprojekt som i första hand ska avlasta järnvägen när det gäller malmtransporter. Det kommer att ha stor betydelse för exempelvis LKAB, säger Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå.
    — Men kommunen kommer självklart också att må bra av satsningen, därför är vi beredda att bidra med det vi kan.

    Nordström är dock kritisk till att Trafikverket och regeringen hittills inte velat prioritera Projekt Malmporten i den nationella infrastrukturplanen. Att någon annan än staten ska ta muddringskostnaden ser han som uteslutet:
    — Det här är ingen kommunal eller regional fråga. Det handlar om en ny motorväg – på havet. Precis som på land är det ett statligt ansvar, anser Niklas Nordström.

    De närmaste månaderna blir avgörande – en ny transportplan ska läggas fram sent i höst – och Nordström tror att Luleå Hamn kommer att finnas med där.

    Om inte kommer konsekvenserna att bli omfattande, tror både han och LKAB:s logistikchef.
    — Utan kapacitetshöjningen i Luleå Hamn klarar vi inte produktionshöjningen. Och då kommer vi att tappa kunder, säger Anders Björnström på LKAB.
    — Inställningen hittills gör mig bekymrad. Jag är inte trygg förrän jag ser projektet inskrivet i planen, säger Niklas Nordström.

    Bertholof Brännström

    FAKTA: Projekt Malmporten

    I dag har Luleå Hamn ett maxdjup för fartygen på 10,8 meter. Det betyder att bara fartyg upp till 55 000 ton kan angöra hamnen.

    Projekt Malmporten innebär att farleden in till kaj muddras så att fartyg av Östersjömaxklass, alltså 15 meters djup, kan angöra. Det ökar kapaciteten radikalt så att fartyg med laster upp till 200 000 ton kan angöra hamnen.

    Luleå Hamn är av EU klassad som en TEN-Core-hamn vilket innebär att EU kan gå in och delfinansiera projektet.

    Förutom en djupare farled planeras nya djupkajer, en ny hamndel, anslutning till Malmbanan och ökad lastnings- och lagringskapacitet.

    Om Trafikverket prioriterar projektet i höstens transportplan räknar man med att börja bygga och muddra 2018. Tre år senare, 2020, beräknas den nya hamnen kunna invigas.

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Källa: Luleå kommun. Fotograf: Fredrik broman