Emma Jonsteg +
Emma Jonsteg
  • Klimatpåverkan i byggprocessen

    PUBLICERAD 2014-10-14 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2014-10-16 09:16

    Textstorlek

    Dela med andra

    Med dagens byggtakt står klimatpåverkan vid byggandet av kontorsfastigheter och flerbostadshus för fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar nära nog hälften av utsläppen från Sveriges samlade personbilstrafik under ett år.

    Siffrorna är tagna ur en studie som bland annat Sveriges Byggindustrier tillsammans med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) står bakom och som publicerades tidigare i år. Studien visar också att så mycket som 50 procent av en byggnads klimatpåverkan sker under byggprocessen. Merparten av den påverkan sker i de allra flesta fall i form av koldioxidutsläpp vid betongproduktion. Denna siffra står i bjärt kontrast till den uppfattningen som historiskt rått i branschen där man snarare uppskattat klimatpåverkan under byggfasen till runt femton procent sett till en byggnads livscykel över 50 år.

    Man vill gärna tro att dessa alarmerande rön skulle leda till omedelbara åtgärder från stat, kommun och bransch. Så är dock inte fallet och i dag saknas fortfarande alla former av övergripande regelverk för miljö- och klimatpåverkan under byggprocessen. Det är anmärkningsvärt sett till att häften av en byggnads samlade klimatpåverkan har skett redan vid inflyttning.

    Samma passiva förhållningssätt gäller också  Stockholm där nära nog en tredjedel av landets bostadsbyggande sker. Vid absoluta merparten av kommunens markanvisningar i Stockholms stad så ställs inga som helst krav när det gäller klimatpåverkan under byggprocessen. Något man har gemensamt med i princip alla landets kommuner. Inte ens i fallet med det så tydligt miljöprofilerade området Norra Djurgårdsstaden så har kommunen i sina markanvisningstävlingar haft med några tydliga bedömningskriterier som innebär begränsningar på det här området.

    I princip samma stiltje ser vi i bygg- och arkitektbranschen. Med några lysande undantag så råder det akut brist på såväl kunskap som konkreta insatser för att åtgärda problemet. Konstigt nog kan tyckas dådet finns byggtekniska lösningar som snabbt och drastiskt kan minska klimatpåverkan under byggprocessen.

    I väntan på att betong- och byggindustrin lyckas ta fram storskaliga lösningar för att producera och återvinna betong med avsevärt mycket lägre klimatpåverkan så kan vi redan nu bygga i trä på ett sätt som är både kvalitets- och kostnadsmässigt konkurrenskraftigt.

    Att bygga hus med stommar i trä istället för betong har potential att drastiskt minska klimatpåverkan under byggprocessen. Enligt vissa uppskattningar med upp till 90 procent. Byggandet av flerbostadshus i trä har också ökat under de senaste tio åren och ligger nu på runt tio procent av det totala byggandet. Men utvecklingen går långsamt. Det är märkligt sett till att träbyggande utöver minskad klimatpåverkan även har en lång rad andra tydliga fördelar. Att bygga med fabriksproducerade trämoduler ger bättre kvalitetskontroll, orsakar mindre buller på byggarbetsplatsen och kortar byggtiderna vilket minskar risken för förseningar och kvalitetsproblem. Råvaran finns lokalt och transporterna är tack vare lägre vikt mindre energikrävande. Träkonstruktioner är lätta och kräver dessutom mindre omfattande grundarbete.

    Även från regeringens håll har ointresset fram till alldeles nyligen varit kompakt för att hantera frågan. Så sent som den 4 september fattade emellertid regeringen ett beslut om att ge Boverket i uppdrag att utreda forsknings- och kunskapsläget angående byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Uppdragsbeskrivningen är mycket tydlig med att utredarna förväntas ägna mycket uppmärksamhet åt just byggprocessen. Utredningen ska vara klar senast den 30 september nästa år.

    Det är utmärkt att man nu agerar från regeringshåll. Men i väntan på resultatet av en utredning, vars största förtjänst antagligen kommer vara att den slå fast vad som redan står klart i de rapporter utredarna i regeringsbeslutet uppmanas lägga särskild vikt vid (bland annat den från Sveriges Byggindustrier och IVA), så förlorar vi värdefull tid. Med dagens byggtakt kommer det att ha fattats beslut om åtskilliga 10 000-tals nya bostäder och andra byggprojekt utan något mer än marginell reglering av under byggprocessen innan vi får se de ”informationsinsatser och vägledningar”som utredningen ska ge förslag på. Detta är djupt olyckligt.

    Ansvaret för att driva den här utvecklingen vilar nu tungt på våra kommuner. Inte minst i Stockholm som väntas stå för en så stor del av nybyggandet under kommande år. När Stadshuset nu byter politisk färg så förväntar jag och många med mig i branschen en rejäl uppryckning på det här området. Några självklara åtgärder som jag ser att man bör överväga är:

    • Sätta upp tydliga mål och en handlingsplan för hur man ska jobba resultatorienterat för att snabbt minska klimatpåverkan under byggprocessen.
    • Fastslå enhetliga bedömningskriterier för stadens samtliga markanvisningar med hänseende på klimatpåverkan under byggprocessen.
    • Inleda en dialog med byggherrar, arkitekter och konsulter inom samhällsbyggnad för att i samarbete med kommunen driva på kunskapsspridningen och teknikutvecklingen på det här området.

    Vi blir i Sverige och även i Stockholm allt bättre på att ställa krav på och bygga energieffektiva hus. Det är såklart utmärkt, men det innebär också att förhållandet i klimatpåverkan under ett hus livscykel förskjuts än mer till byggprocessens nackdel. Ska Stockholm pretendera på titeln som en av världens mest hållbara städer så har vi inte längre råd att skjuta denna fråga på framtiden. Inte minst sett i ljuset av att vi under de kommande åren har som mål att drastiskt höja byggtakten. Dessa höjda byggmål måste röra sig parallellt med höjda klimatmål som även inbegriper byggprocessen. Allt annat är miljöpolitiskt ansvarslöst. Alternativen finns. Men det finns inte längre några gångbara ursäkter för att vänta.

    Emma Jonsteg
    Vd Utopia Arkitekter

    6 kommentarer

    1. Malin Löfsjögård 2014-12-08

      För en mer sansad och faktabaserad debatt får ni gärna läsa denna replik på Emmas artikel. http://fastighetsnytt.se/2014/10/tillforlitliga-och-rattvisa-bedomningsmetoder-ar-en-forutsattning-for-klimatsmart-byggande/

      Reply

    2. Intressant och tankeväckande! Därför är den klimatsmartaste kvadratmetern den som aldrig blir byggd! Ur ett användarperspektiv gäller det att planera sin lokalanvändning så smart som möjligt, så att resurserna utnyttjas på ett hållbart sätt. Mer idéer runt detta finns i idéskriften Planera för en effektiv lokal- och energianvändning, som jag skrivit på uppdrag av UFOS, Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor. Boken kom ut i september i år och du hittar den på http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/planera-for-en-effektiv-lokal-och-energianvandning.html

      Reply

    3. Rafael Ospino 2014-10-15

      FINNS INGEN EFTERFRÅGAN!
      Jag tror Emma håller med om att den sektor som är bäst på energieffektiva byggnader idag är de kommersiella fastighetsbolagen.
      Jag jobbar med energieffektiviserande åtgärder i befintliga såväl som nyproducerade hus.
      Före finanskrisen var intresset svalt. En svarade att om Du så halverar kostnaderna för kyla och värme handlar det kanske om en sparad hundralapp per kvadratmeter och år – pengar som ändå hyresgästen betalar. I det huset tar vi 5000 kronor per kvadratmeter i hyra.
      Jag hade stor draghjälp av finanskrisen. Under en tid när många hus uppvisade allt högre vakansgrader blev ändå de miljöklassade husen fullt uthyrda. Detta sporrade fastighetsägarna att tänka om.
      Något sådant efterfrågetryck finns ännu inte vad avser miljöpåverkan i byggprocessen. Att i miljöklassningssystemen tyngre väga in klimatavtryck och materialval även vid bygg- och ombyggnadsskedet skulle indirekt innebära ett ekonomiskt incitament att arbeta med frågan.

      Reply

    4. Emanuel 2014-10-15

      Så varför har då Utopia arkitekter presenterat fyra stora betongklumpar för byggande i Kista?

      Reply

    5. I Växjö tänker vi trä – välkomna till Växjösamtalet 25-26/11 – Fokus på trä i bostadsbyggandet! http://www.vaxjosamtalet.se

      Reply

    6. Mauritz Glaumann 2014-10-15

      Utmärkt debattinlägg! Men detta gäller inte bara nybyggnader utan i hög grad även renoveringar som förhoppningsvis kommer att öka med den nya ROT för flerbostadshus. I miljonprogrammets fastigheter finns ett enormt renoveringsbehov. Enligt EU:s ”Färdplan för omställning till en konkurrenskraftig lågkolsekonomi år 2050” måste Byggsektorn på sikt sänka sina koldioxidutsläpp med ca 90%. På KTH finns ett projekt som tar fram ett verktyg för att i tidiga skeden av byggprocessen visa vilka kostnader och koldioxidutsläpp olika tekniska lösningar medför. (Miljöstyrning i renoveringsprocessen)

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived
Emma Jonsteg
x Emma Jonsteg