+
Ingemar Gråhamn. Foto: Sigurdur J. Olafsson.
  • Arkitekturpolitik i Malmö

    PUBLICERAD 2014-04-04 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2014-04-08 12:51

    Textstorlek

    Dela med andra

    När det gäller arkitektur har Malmö varit framåt och vi känner igen byggnader som Turning Torso och framtida skapelser som Culture Casbah.  Nu är man på gång med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som man benämner Arkitekturpolitiskt program och är tänkt att gå ut på samråd i höst.

    – Arkitekturpolitik är något det skrivits väldigt mycket om i världen men inte så mycket i Sverige. Vi har ett handlingsprogram för arkitektur som är alldeles utmärkt men det var väldigt länge sedan det antogs och då har vi tagit fram ett nytt. Det är tänkt att vara mer som ett redskap, kanske en hjälp till analys både för ett stadsbyggnadskontor som för konsulter och byggherrar som ska göra något i en stad. Det är inte många pekpinnar i detta men ett arkitekturpolitiskt program måste ändå uttrycka stadens ambitioner och det gör vi nu, säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt, Malmö stad.

    Malmö har som sagt varit framåt när det gäller arkitektur, ur ett svenskt perspektiv, och Ingemar Gråhamn säger att deras roll på stadsbyggnadskontoret inte är att säga nej. Men vissa saker måste man vara överens om, som exempelvis levande bottenvåningarna när det gäller städer, stadsgrönska och återbruk av gamla miljöer.
    – Man kan göra vad man vill, bara man gör det bra.

    Lars Birve, tidigare vd på MKB, som var med som bisittare under stadsbyggnadsseminariet hoppades att programmet inte blir en myndighetssten då kommunen själva endast kan bygga skolor och andra offentliga byggnader och efterlyste en ödmjuk attityd då allt annat ska byggas med privata medel.
    – Jag brukar kalla oss för anonyma arkitekter, vi är med och förädlar som bollplank. Man hjälps åt, vi kan uttrycka ambitioner men vi ritar inte så många hus, säger Ingemar Gråhamn, som också passade på att leverera ett uttalande:

    ”Jag tror inte på den hastigt massproducerade staden utan jag tror på den av kärlek individuellt formade staden, av främst små och mellanstora aktörer med ett personligt engagemang i det som byggs och förvaltas. Låt oss sluta tala om kommunala särkrav och i stället tala om städers särart. Människan drivs av att hitta en egen identitet, där kan själva staden bli en ingrediens. De stora aktörerna behövs och är viktiga men det behövs då lokal anpassning och flexibilitet i byggandet. Det finns egentligen ingen motsättning, det är ett samhällsuppdrag att bygga bostäder åt landets befolkning. Vi behöver folkliga hovleverantörer av bostäder, goda, funktionella bostäder med rimlig hyra, rimlig avkastning och stort engagemang i förvaltandet.”

    Mattias Fröjd

    3 kommentarer

    1. Hans Willehader 2014-04-09

      Jag tycker att det är välkommet med ett arkitekturpolitiskt program i Malmö. Det kan säkert hjälpa till. Men ska det få ordentlig genomslagskraft måste det kopplas konkret till alla utvecklingsprojekt.Är det var stadsarkitekten tänker? Eller kommer den att bli en hyllvärmare hos byggbolagen?

      Jag tror i grund och botten att vi ska ha ett nytt nationellt Arkitekturpolitiskt program, liknande det i Danmark som alla berörda myndigheter politiska utskott har skrivit under på. Det skulle komplettera och kvalitetssäkra en ökad hastighetet på byggnadet enligt Attefalls förslag.
      Tills dess är ett lokalt arkitekturpolitiskt program för Malmö ett bra initiativ.

      Reply

    2. Patrik Faming 2014-04-08

      Kloka ord om städernas särart!
      Jag skulle vilja ha en dialog kring tänket att koppla ett arkitekturpolitiskt program som tillägg till ÖP…….

      Hälsningar
      Patrik Faming
      Boverket

      Reply

    3. Niklas Paulsson 2014-04-07

      Skall inte det arkitekturpolitiska programmet diskutera arkitektur? Hittar inget om det i artikeln. Skall Malmö satsa på nyjugend eller möjligen några skyskrapor i klassisk stil?

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Ingemar Gråhamn. Foto: Sigurdur J. Olafsson.