BoN_Stellan +
Bo Nordlund och Stellan Lundström
  • Avskrivningsmetoder

    PUBLICERAD 2014-03-29 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2014-04-01 09:40

    Textstorlek

    Dela med andra

    Vilken modell ska tillämpas?
    På senare tid har det blossat upp en debatt om tillämpningen av progressiv avskrivning för byggnader i bostadsrättsföreningar. Den progressiva avskrivningsmodellen ger inledningsvis en låg avskrivning som sedan växer exponentiellt över tiden. Fördelningen över tiden av byggnadernas kapitalkostnader blir då en helt annan jämfört med rak eller degressiv avskrivning. Valet av avskrivningsmodell får störst betydelse för resultaträkningen i bostadsrättsföreningar med nyproducerade fastigheter i Storstad där byggnadsvärdet är högt i absoluta tal. En grundläggande fråga är om valet av avskrivningsmetod och avskrivningstid påverkar prissättningen av bostadsrätterna?

    Empirin
    Det finns ett mindre antal studier av byggnaders värden över tiden i reala termer. Dessa studier indikerar dock att byggnadsavskrivningen kan uppvisa degressiva förlopp. Ett annat sätt att uttrycka detta är att de ekonomiska nyttorna förknippade med byggnadsinvesteringen förbrukas med större belopp i början av byggnadens livscykel för att efter hand minska. Avskrivningsförloppet känns igen från gemene mans investering i en ny bil. Den konstaterade verkliga avskrivningen för byggnader får större praktiskt genomslag när inflationen, som för närvarande, är låg.

    Ett exempel
    Vi räknar med schabloniserad ny bostadsrättsfastighet i Stockholm enligt  de förenklade förutsättningar som beskrivs nedan.

    Investering i mark 20 000 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta

    Investering i byggnad 40 000 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta

    Förväntad livslängd (nyttjandeperiod) för byggnaden är 50 år

    Rak avskrivning 40 000/50 = 800 kronor per kvadratmeter och år i 50 år

    Progressiv avskrivning beräknad utifrån en annuitet med 50 års löptid och i exemplet här med 5 procent ränta som 0, 00478 x 50000 år 1 = 239 kr 1:a året och cirka 2 100 kronor år 50.

    Tänker vi oss en lägenhet på 100 kvadratmeter så ger detta en linjär avskrivningskostnad på 80 000 kronor per år eller 6 700 kronor per månad. Den progressiva avskrivningen startar på 2 000 kronor per månad och slutar på 17 500 kronor per månad.

    Exemplets resultat bygger på de förutsättningar som getts. Förstaårskalkylerna är lätta att ta till sig medan 17 500 kronor per månad om 50 år är lite svårgreppbart. I praktiken förekommer avskrivningsperioder på 100 år eller mer!

    Exemplet ovan är förenklat. Givetvis behöver vägas in att bostadsrättshavarna ansvarar för inre underhållet i lägenheterna och hur detta kan påverka avskrivningstider för byggnaden som helhet. Samtidigt är det också viktigt att påpeka att bostadsrättsföreningen normalt har en kostnadsandel av sådana inre åtgärder i anskaffningsvärdet för byggnaden i sin balansräkning genom att detta ingår i produktionskostnaden. Även om bostadsrättsföreningen inte ansvarar för det inre underhållet så behöver avskrivning ske över tid av dessa värden, möjligen kan detta ske på samma avskrivningstid som byggnadens stomme, 100 år känns dock högst tveksamt!

    Bostadsrättsföreningens ekonomi och lägenheternas värden
    En intressant fråga är i vilken utsträckning som den aktuella årsavgiften påverkar värdet på bostadsrättslägenheten. En rimlig hypotes är att stora skillnader i årsavgiften för en nyproducerad fastighet har ett genomslag i marknadsvärde för lägenheterna. Studier av marknaden för exklusivare lägenheter i beståndet visar att årsavgiften spelar en mindre roll för bostadsrättens pris. Motsvarande studier av nyproduktion saknas dock, men vår bedömning är att skillnader i avskrivningsbelopp enligt exemplet ovan sannolikt skulle ha en påtaglig inverkan på marknadspriset.

    Rättvisande bild
    Grundläggande är att redovisningen i en bostadsrättsförening ska ge en rättvisande bild av bland annat hur byggnadskapitalet förbrukas över tid. Det är naturligtvis svårt att ha en uppfattning om vad som händer med fastigheters föråldring och förslitning över en period på 50 år. Mycket talar dock för att de ekonomiska livslängderna över tiden, för ett allt mer tekniskt avancerat byggnadskapital, blir kortare. En allt större andel komponenter behöver bytas för att hålla byggnaden i produktivt skick. Samtidigt stiger markvärdena i våra storstäder vilket också leder till kortare ekonomiska livslängder för byggnadskapitalet. Viktigt är att stigande markvärden inte får leda till underlåtenhet att skriva av byggnaden.

    En rimlig utgångspunkt är att bostadsrättshavarna inte vill ha det reala värdet på sin andel urholkat över tid på grund av att byggnaderna missköts av styrelsen. Det ska också vara rättvisa över tid mellan olika generationer bostadsrättshavare när det gäller att betala kostnader för den resursförbrukning som uppstår vid olika tidpunkter.

    Komponentavskrivning är ett sätt att hantera frågan om avskrivning. Det innebär att utbytta komponenter aktiveras när utgifterna för detta uppstår. De utbytta komponenterna skrivs därefter av under sina respektive nyttjandeperioder.

    Slutord
    Skulle inflation och framtida inkomstökningar utebli vid tillämpning av progressiv avskrivning kommer framtida generationer att belastas med en oproportionerligt stor andel av den historiska anskaffningsutgiften.  Samtidigt ökar kostnaderna för reparationer och utgifter för återskapande av uttjänta byggnadsdelar.  En obesvarad fråga är i vilken utsträckning som avskrivningsmetoden påverkar prissättningen av bostadsrätterna och om köparna är fullt införstådda med alla framtida konsekvenser av förvärvet.

    Stellan Lundström, Professor fastighetsekonomi KTH

    Bo Nordlund, Tekn dr i fastighetsekonomi, verksam vid KTH och bland annat i REREC AB

    16 kommentarer

    1. Chidane Ghebremikael 2014-05-02

      Avskrivningar och uppskattning går hand i hand och jag skulle vilja fråga professor:
      -efter full avskrivning förväntar han sig värdet av anläggningen ska vara noll, och om inte noll hur du relaterar tillämpningen av Lineär avskrivningar och restvärde av anläggningen
      – Den framtida köparen av anläggningen måste betala för restvärdet och återställa det eller förväntar du dig ägarna att betala för restaurering.
      – Om du insisterar att propagera för linjär avskrivning vad ni råd ägaren om hur man ska hantera den massiva likviditet.

      Slutligen för att få fastigheter uppskattning värdet vara rimliga jag tror din metod att använda linjär avskrivning är fel.

      Reply

    2. Mario 2014-04-03

      På detta forumet är det djungelnslag som gäller. Äger du en nyproduktion så måste vi hitta lite ohållbara argument…. Tänker på botkyrkabyggen som i åratal haft för låga hyror, alltså inte räknat med framtida undrhåll i sin kalkyl. För tt finansiera det idag blev dom tvungna att sälja en stor del hyresrätter till ett annat företag. Det är frågan om så pass stora belopp att bördan inte går att läggas på hyrorna idag…..

      Reply

    3. Niclas Jonsson 2014-04-03

      Bra kommentarer av Arnold och Mattias. Till Arnold vill jag upplysa om att nya föreningar idag oftast är rätt rejält belånade, om man ser till de överlåtelsepriser som tas ut. Detta kan inte ha varit tanken med förändringarna som genomfördes 2007, avskaffad förmögenhetsskatt och slopade subventioner. Från 2007 är det inte längre en bra affär att ha lån i föreningen över huvud taget, och till en början byggdes också några föreningar ”obelånade”. Men i takt med att räntorna gått ner och varit låga länge, så ”gömmer” byggbolagen återigen stora föreningslån i sina planer. Alltså finns det ett reellt behov av att amortera på dessa, alltså måste avgifterna anpassas till det. Traditionellt genom avskrivning.
      Nu ligger istället många nya och ombildade föreningar från hela 2000-talet kvar med i princip oförändrad belåning, vilket strider mot grundtanken att fastigheten skall ägas och förvaltas av de boende. Bankens ”ägarandel” permanenteras kring 30-50 %.
      Som lök på laxen kommer det dessutom att saknas pengar till underhåll, ifall avgifterna följer ekonomisk plan. Vilket tvingar föreningarna att höja lånen (öka bankens ägarandel) ytterligare.

      Reply

    4. Mattias Ericsson 2014-04-03

      Det finns många sätt att se på denna problematik och det är bra att det äntligen luftas ordentligt.

      Det jag tycker faller bort i diskussionen hela tiden och som kanske är en av de väsentligaste punkterna för en köpare av en nyproducerad BRF, är det faktum att den progressiva avskrivningsmetoden är ett utmärkt sätt för byggherren att kunna kräma ur några extra tusen per kvm på sina byggen då månadskostnaden kan hållas nere och totalkalkylen alltså tillåter ett högre försäljningspris. Mao, köparna av nyproducerat har under ett antal år betalat för mycket för sina nybyggda lägenheter, något som gött byggbolagen och aktiekurser.

      Detta är skäl nog, oavsett ovanstående tekniska diskussion, att förändra regelverket byggbolagen skall förhålla sig till vid skapandet av ekonomiska planer vid nybyggnation. Men detta vågar tydligen inte FAR som snabbt drog sig tillbaka efter att byggbolagen börjat mullra.

      Reply

    5. Arnold Wittgren 2014-04-03

      En fundering är om motsvarande avskrivningsmetodik som ska tillämpas på bl.a. onoterade fastighetsbolag även ska omfatta bostadsrättsföreningar? De noterade fastighetsbolagen gör inga avskrivningar alls på sina hyresfastigheter utan tillämpar marknadsvärden som justeras för värdeförändringar över tid. Så att bostadsrättsföreningarna ska ha samma regler som onoterade bolag är inte givet. För noterade bolag fångas avskrivningsmetodiken upp av marknadspriset vid överlåtelse.

      Det stora flertalet nybyggda bostadsrättsföreningar har idag en låg belåning vilket i allmänhet är sunt. Om föreningen är helt finansierad med eget insatskapital, så känns det inte självklart att föreningen ska belastas med den nya avskrivningsmetodik som ska tillämpas för onoterade bolag. Avskrivningar, som kan komma att höja boendekostnaden med tusentals kronor i månaden. Fastigheten är helt betald av bostadsrättsägarna och det är ingen svårighet att förstå att de boende inte vill betala mer i månadsavgift än vad som är nödvändigt för att upprätthålla fastighetens skick d.v.s. reservera medel för framtida underhåll. Som ägare till en bostadsrätt vill man helst inte betala fastigheten så att säga två gånger. De progressiva alternativt låga avskrivningarna i nybyggda föreningar har trots detta accepterats eftersom de har måttlig betydelse för månadsavgifterna, i vart fall i dagsläget. När det fanns statliga subventioner gällde det omvända förhållandet. Nybyggda bostadsrättsföreningar var belånade till nästan hundra procent och insatskapitalet var någon procentenhet. Avskrivningarna hade vid den tiden en viktig finansieringsfunktion i den meningen att de medel som generades via avskrivningar betalde – amorterade – upptagna banklån, som finansierade hela byggnationen. Några kvarhållna avskrivningsmedel i bostadsrättsföreningen för att byta ut förslitna komponenter fanns inte. Fastighetens och lägenheternas skick finansierades genom månadsavgifterna och reserveringar gjordes såväl till inre som yttre underhållsfonder. Eventuella ekonomiskt betungande reinvesteringar finansierades genom banklån och avgiftshöjningar orsakade av ökade räntekostnader och avskrivningar. Varje generation fick betala sina egna kostnader. Vi har idag fri prissättning vid överlåtelse av bostadsrätter och vi lever i en marknadsekonomi. Brister i kvalité och i undermålig föreningsekonomi bör korrigeras av marknaden i samband med överlåtelser. Frågan är av sådan vital betydelse att regeringen bör tillsätta en utredning som bl.a. ser över avskrivningsmetodiken i bostadsrättsföreningarna men också föreningarnas särart i ekonomiskt hänseende i förhållande till onoterade bolag och likheter med egenägt boende. Redovisningen i föreningarna bör också anpassas till den målgrupp som ska betala d.v.s. de som bor i bostadsrätt, så långt det är möjligt.

      Till sist en stilla undran – varför har inte FAR, Boverket och Bokföringsnämnden reagerat tidigare? Problematiken har ju funnits sedan länge, lika lång tid som det funnits fastigheter och är möjligen inte lika enkel som författarna ger sken av.

      Reply

    6. Niclas Jonsson 2014-04-02

      Otroligt att både artikelförfattarna och kommentarerna i stort sett helt missat amorteringarna! I verkligheten har inte avskrivningarnas storlek ett smack med kassan att göra, pengarna används till amortering. Den som påstår något annat, får gärna visa upp föreningen med ”orimligt stor kassa”. Efter 12 år i branschen, har jag aldrig sett någon sådan..
      Det handlar heller inte om att nuvarande generation skall betala för nästa, utan det handlar om stadgans portalparagraf, att förvalta på sådant sätt ”att medlemmarnas ekonomi gynnas”. Enklaste och effektivaste sättet att gynna medlemmarnas ekonomi, är att öka deras förmögenhetsvärde, d v s minska föreningens belåning. Det gör man genom att amortera ner föreningens lån (egentligen se till att ha en plan för att huset verkligen blir betalt och ta in erforderliga medel till underhåll så att framtida lån undviks eller hålls nere till ett minimum). Ni som förespråkar att ”varje generation får stå för sin del” ni har oftast inga problem med att låna upp till varje litet underhåll, och skriva av framåt i tiden. Men resultatet av den strategin, blir ju att till slut ligger alla och betalar av på olika underhållsåtgärder som gjorts för länge sedan (men alltså ännu ej betalats) samtidigt som allt tickar ränta till banken. Det är inte ovanligt att föreningar lånar till samma typ av underhåll en andra och en tredje gång, samtidigt som man ännu betalar av första tillfället. Ett otroligt dyrt sätt att förvalta sin bostadsrättsförening på.

      Reply

    7. Kjell Thornblad 2014-04-02

      Vill bara ge två exempel på hur progressiv avskrivning fungerat i verkligheten, fast inflationen varit förhållandevis låg.

      1. Brf nybyggd år 2000 med 19 småhus i Göteborgs kommun. Summa avskrivningar tills nu är ca 1 milj och det bokförda restvärdet 21,5 milj.
      Detta värde understiger redan idag (efter 14 år) marknadsvärdet på marken.
      Till detta skall nämnas att föreningens byggnader är välunderhållna. Detta med hjälp av föreningens underhållsfond och underhållsplan som man regelbundet följer upp.

      2.Brf nybyggd år 1992 med 22 småhus även här i Göteborgs kommun. Summa avskrivningar tills nu är här ca 1,2 milj och det bokförda restvärdet 20,1 milj.
      Detta värde understiger också idag (efter 21 år) marknadsvärdet på marken.
      Även dessa byggnader är välunderhållna och den välfyllda underhållsfonden täcker föreningens förväntade kostnader under den närmaste 10-årsperioden.

      Denna debatt bör inte glömma att brf-föreningarna har en underhållsfond vilken skall i kombination med en regelbundet uppdaterad underhållsplan hantera föreningens framtida planerade underhåll.

      Reply

    8. Eric Gardener 2014-04-02

      Snöbollen har redan börjat rulla ner för backen mer än 10 år sedan och först NU larmar man om progressiva avskrivningar? vill ekonomer att den gemene mannen ska tro på att ingen såg den här korruptionen innan eller? Även om det är korrupt eller inte, i slutet av dagen kommer inte ett dugg att förändras, för att om förändringar sker kommer ett kaos av bibliska proportioner att uppstå på bostadsmarknaden vilket ingen vill, för det skulle leda till uppror vars like aldrig skådats i Sverige. Det skulle få Husby upploppet att framstå som ett snöbollskrig i jämförelse. På 90-talet när det uppstod en kris kunde folk lämna sina hus och bostadsrätter och gå till hyresrätter med en rimlig månadskostnad, finns den möjligheten nu när alla hyresrätter från miljonprogrammets era renoveras och hyrorna höjs till över 10000 kr i månaden och när alla nybyggda hyresrätters hyror ligger på samma nivå? Marknaden vi ser är rena rama maffia marknaden, du som individ TVINGAS i princip att köpa en lägenhet då alternativet (hyresrätt) inte längre är rimligt. Staten kan för all del överge folket och låta de ta det som kan komma att bli smällen för den idioti ”utbildade” ekonomer utsatt de för genom sina minst sagt välgenomtänkta kalkyler
      Här är min profetia: Pandoras låda öppnades för länge sedan och kan inte stängas nu då progressiva avskrivningar pågått alldeles för länge och orsakat prisuppgång på bostadsrätter över hela landet. Slutsatsen blir att förbud av progressiva avskrivningar kommer rasera hela bostadsrättsmarknaden snabbare än Göran Persson hinner säga ”Nu lär vi oss av det här. Nu drar vi ett streck över detta och gå vidare”. Alla planerade byggen kommer stoppas, pågående byggen kommer stå stilla, byggarbetarna blir utan jobb, vi kommer att få en domino effekt som inte kommer kunna stoppas.

      Seriöst har vi politiker som är så korkade att de låter allt jag nämnt ovan hända, ut med högafflarna och börja marschera!

      Reply

    9. kcl 2014-04-02

      Det kommer alltid att vara så att dagens bostadsrättshavare betalar dagens konsumtion av boende. Skälet för det är enkelt, det finns inget som gör det sannolikt att bostadsrättsköpare om femtio år skulle betala för annat än egen förväntad nytta av en bostadsrätt. Om brf:ers avskrivningar/amorteringar visar sig otillräckliga i förhållande till framtida köpares betalningsvilja (antingen i priser/kapitaltillskott eller i form av avgifter som finansierar räntor) så går föreningarna i konkurs. Dilemmat med de förutsättningar som finns idag är att brf kan komma att gå i konkurs om det (ganska realistiska) scenario som författarna räknar med blir aktuellt, vilket i praktiken höjer risken för bostadsrättsinvesteringar avsevärt. Problemet förefaller alltså snarare vara att br idag p.g.a. bristande transparens på marknaden kan vara felprissatta, och att risknivån i nyare föreningar är förhållandevis hög.

      Jag håller med Dag Klerfeldt om att brf inte skall förvandlas till institutioner som förvaltar stora finansiella tillgångar eftersom riskfri avkastning knappast längre finns och ytterst få brf har kompetens att förvalta pengar på ett rimligt sätt. Vägen dit är lång i de flesta föreningar.

      Reply

    10. Dag Klerfelt 2014-04-01

      Nja, ni undviker huvudfrågan .

      Avskrivningar kan man göra , och accepter stora förluster . Men ni undviker den konkreta effekten – att avsätta beskattade pengar 200-300 kr/kvm varje år för att 3-10 tal ägare senare 50 år fram i tiden stamrenovera , byta hissr , byta tak.

      Tror inte det …. Låt varje ägargeneration ta ansvar för sin egen underhållscykel. Dessutom oförsvarligt ge brf styrelse ansvar att förvalta en stor kassa . Riskfri avkastning understiger inflation o kassan kommer att erodera . Därför betalar marknaden ingenting för lgh andel i kassahållning.

      Reply

      • Bo Nordlund 2014-04-02

        Stellan Lundström & Bo Nordlund:
        Denna debatt innehåller många vinklar och sker fortsättningsvis kanske bäst i seminarieform. Ett sätt att hantera denna problematik skulle naturligtvis kunna vara att föreningen först gör adekvata avskrivningar. Om detta leder till att föreningen redovisar förluster borde styrelsen öppet informera vad förlusten beror på och vad detta i sin tur kan få för betydelse för framtida årsavgifter. Därefter låter man marknaden värdera det hela och påverka bostadsrättsandelens pris.

        Reply

      • Anders K. 2014-04-03

        Bäste Dag Klerfelt. Om jag inte visste bättre så skulle jag kunna tro att du var en Vänsterpolitiker som med grundlösa ekonomiska teorier försöker slå blå (röda?) dunster i väljarnas ögon.

        Hur många av bostadsrättsföreningarna är idag skuldfria och skulle därmed bli sittande med en nettokassa om okynnet med progressiv avskrivning förbjöds?
        En skuldfri förening är idag en utopi bland nyproduktionen sedan Millennieskiftet.

        Självklart ska lån amorteras av långt innan kåken ska renoveras och en viss nettokassa ska finnas innan de stora renoveringarna ska till. Eller har vi inte lärt oss något av finans- och fastighetskriser?

        Säger som min gode vän finansanalytikern sa om FramFab:
        ”Värderingen förutsätter att 20% av de arbetsföra svenska folket arbetar för firman om de marginaler de har idag inte förbättras.”.

        Att tro att en normal trea ska kunna kosta 20.000 kr i månaden och ändå vara attraktiv för gemene man 2017 är att ha en väldigt stark tro på den svenska ekonomin.

        Reply

    11. Rafael Ospino 2014-04-01

      Enligt en stor undersökning som gjordes av Växjö Universitet i ett stort antal flerbostadshus från 60-talet visade det sig att i snitt hade dess stammar i gjutjärn korroderat till en grad av 3 mm utav en godstjocklek på 7mm.
      De konstaterade även att i de rör som i många fall sattes in i stället hade en godstjocklek om 3-3,5 mm. Sådana är de som även installeras i nybyggen.
      Enligt senaste rön ökar också avverkningen över en 40-årsperiod med c:a 0,5 mm per våningsplan uppåt.
      I ett tiovåningshus skulle alltså det översta våningsplanets stammar kunna ha 5 mm mindre godstjocklek än de nedersta…
      Mot bakgrund av detta kan alltså en beräknad teknisk livslängd om 50 år vara överoptimistiskt. 25 år framhålls av allt fler som mera realistiskt.

      Reply

    12. Dag Klerfelt 2014-03-31

      Nej …. den verkliga grundläggande frågan är mycket mer övergripande !!

      Skall den nuvarande bostadsrättsägare betala för framtida underhåll och renoveringar ? Om det är rimligt att dagens ägare skall belastas för stamrenovering om 50 år . Eller om varje generation ägare får stå för sina kostnader.

      Dessutom – skall man vara konsekvent så skall avskrivningen följas av fonder med årliga ökningar av BRF kapital och kassa. Vem är beredd till att betala in och binda pengar som skall användas om 50 år ??

      Hur ställer sig skriftställarna till detta

      Reply

      • Bo Nordlund 2014-03-31

        Stellan Lundström & Bo Nordlund
        Vi har ett going-concern perspektiv i vår artikel samt utgångspunkten att bostadsrättshavarna inte vill ha det reala värdet på bostadsrätten urholkat på sikt. I ett sådant perspektiv har avskrivningar en fonderings-/finansieringsfunktion. Underhållsavsättningar borde i sin tur vara nödvändiga endast i den utsträckning återanskaffningsutgifterna inte täcks av avskrivningarna. Avskrivningen handlar om att belasta nuvarande generation nyttjare för sin förbrukning av denna nyttighet. Stambytet om 50 år får betalas av den dåvarande generationen genom avskrivning när det blir aktuellt. Eftersom insatser av betydande karaktär, för att vidmakthålla byggnadens funktioner, tar mycket kapital i anspråk är det ofrånkomligt att det kan bli perioder då bankboken ökar i omfattning för att sedan ersättas av byggnadskapital.

        Reply

      • Mr P 2014-04-09

        Fast det handlar ju inte om att betala framtida underhåll, utan att betala för den förslitning som skapar underhållsbehovet.

        Om en förening köper ett hus där stammarna har en förväntad livslängd på 25 år är det i mina ögon rimligt att stammarna skrivs av på 25 år och sedan skrivs de nya stammarna i sin tur av på deras livslängd. På så sätt har man alltid en avskrivning varje år för det slitage som sker. Att föreningen på så sätt skulle bygga upp en gigantisk kassa känns i dagsläget inte särskilt aktuellt. En klok förening utformar det väl snarast så att lånen amorteras av med en annuitetsamortering under den förväntade livslängden på det som lånen gått till. Då har man vid slutet av stammarnas livslängd inte något lån kvar på stammarna och när det då är dags att byta så tar man ett nytt lån till bytet och amorterar av det lånet på de nya stammarnas förväntade livslängd. Då betalar alla så nära sin andel av kostnaderna som bara möjligt.

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived
BoN_Stellan
x Bo Nordlund och Stellan Lundström